Utvecklingen av skjutvapenvåld i Sverige - och en jämförelse med andra västeuropeiska länder

Nu har studien av Sturup, Rostami, Mondani, Gerell, Sarnecki & Edling om skjutvapenvåld kommit ut i European Journal of Criminal Policy and Research. Studien är beskrivande, och visar utifrån flera olika register att:
* Skjutvapenvåldet har ökat de senaste 20 åren i Sverige.
* Huvuddelen av denna ökning har skett inom gruppen män 15-29 år.
* Jämfört med 13 västeuropeiska länder har Sverige genomsnittliga nivåer av skjutvapenmord för män över 30, men den högsta nivå för män i åldern 15-29. 

Jag kommer nedan att diskutera dessa fynd lite utförligare utifrån några av dom grafer som finns i studien. Till att börja med, den generella bilden. Vi har tittat på skjutna (sjukvårdsregister), dödade (dödsorsaksregister) samt misstänkta för skjutvapenbrott (misstankeregister), och alla kurvor visar ungefär samma sak. Skjutvapenvåld har ökat stadigt de senaste 20 åren, för vissa mått syns också en accelererad ökning under den senare delen av tidsperioden (Figur 1).

Figur 1 (Sturup et al 2018). Utveckling av skjutvapenvåld i Sverige 1996-2015, fyra olika mått.

Som nämndes i inledningen drivs dock denna ökning till stor del av en liten del av befolkningen - de unga männen. Kvinnor skjuts inte mer nu än då, och män över 30 skjuts bara lite mer nu än då. Figur 2 visar utvecklingen för män 15-29 år respektive män 30+. Som vi kan se är det en tydlig ökning bland de unga männen, medan de äldre männen förvisso ökat något, men inte alls i samma takt. Mönstret är likartat vad gäller misstankeregistret - det vill säga personer som av polisen misstänks ha begått skjutvapenbrott.

Figur 2 (Sturup et al 2018). Utveckling av skottskadade respektive dödade för män 15-29 år och män 30+.

Ett sätt att åskådliggöra hur detta resulterat i ett förändrat förhållande mellan vilka som blir skjutna är att helt enkelt beräkna hur mycket troligare det är att en man i åldern 15-29 blir skjuten än ett man som är äldre. Figur 3 visar detta förhållande, och vi kan notera att unga män blev ihjälskjutna ungefär lika ofta som äldre män i slutet på 90-talet, medan unga män numera blir ihjälskjutna fem gånger så ofta som äldre män. För skottskada har vi gått från att unga män var lite mindre än dubbelt så benägna att bli skjutna till fem gånger så benägna att bli skjutna.

Figur 3. Utveckling av förhållandet (ihjäl-)skjuten man 15-29 år kontra man 30+.

Slutligen så har vi då den internationella jämförelsen. Vi har där utgått från världshälsoorganisationens dödsorsaksregister och tagit ut alla de europeiska länder som har minst fem år med data över dödsorsak sedan 2008; som i en tidigare studie bedömts ha tillförlitlig data; samt som har minst 2 miljoner invånare. Detta resulterar i 13 länder, däribland de nordiska länderna, men även andra västeuropeiska länder såsom Frankrike, Storbrittanien, Italien, Irland och Spanien. Vi har i tidigare versioner av studien även inkluderat fler länder (i exv Östeuropa), men dessa 13 är de som har den mest trovärdiga datan och därmed finns med i den publicerade versionen. För dessa länder har ett genomsnitt för femårsperioden beräknats för jämförelse. Fotnoten som nämner detta har fallit bort i studien av någon anledning - men avseende Norge har vi valt att exkludera det år då Breiviks terrorattentat tog plats (2011), Norge får annars väldigt höga nivåer av skjutvapenvåld.

För skjutvapenmord bland män över 30 år ligger Sverige på en genomsnittlig nivå i denna grupp av länder. Finland har en lite högre nivå, medan Norge, Danmark och Tyskland har en lägre nivå. Italien och Irland ligger på ungefär dubbelt så hög nivå som Sverige (Figur 4).

Figur 4. Genomsnittlig nivå av skjutvapenmord per 100 000 invånare bland män 30+ i 13 Europeiska länder.

I gruppen män 15-29 år däremot ligger Sverige på den högsta nivån i dessa 13 länder, och faktum är att nivån är uppemot 10 gånger högre än nivån i Tyskland och 7 gånger högre än Norge. Här ska det dock betonas att vi exkluderade det år då Breviks terrorattentat tog plats i Norge. Om det skulle inkluderas blir Norges nivå betydligt högre. Något uppseendeväckande är det att här notera att Sverige alltså ligger på en högre nivå än Italien och Irland vilka annars är länder med betydligt högre nivåer av skjutvapenvåld. 

Figur 5 (Sturup et al 2018). Skjutvapenmord per 100 000 män i åldern 15-29 år i 13 länder.

Skjutvapenvåld har under de senaste 20 åren utvecklats till att mer och mer bli ett  fenomen kopplat till unga män i Sverige, och den stora ökning som tagit plats i denna grupp driver den mer generella ökningen av skjutvapenvåld i landet. Vi vet sedan tidigare att skjutvapenvåldet dessutom är starkt koncentrerat till utsatta områden (Öberg 2015; Sturup et al 2017), och vi kan därmed konstatera att den negativa utveckling som skett kring skjutningar till stor del handlar om unga män - och utsatta områden. Detta har skett parallellt med att andra typer av negativa händelser växt fram i ungefär samma kontext - bilbränder har exv ökat, och sker till stor del i utsatta områden (Gerell, 2017; Malmberg et al 2013), och en majoritet av de som rest till Syrien eller Irak för att ansluta sig till terrorgrupper kommer från samma områden (Gustafsson & Ranstorp 2017). Många av de samhällsproblem vi idag fokuserar mycket på verkar ha att göra med just denna grupp - unga män i utsatta områden.

Detta är ett fråga där vi behöver lära oss mer - varför har denna utveckling tagit plats i Sverige? I dagsläget har vi inte många svar. Vi kan dock notera att Sverige tillsammans med Storbritanien och Danmark sticker ut genom att ha en väldigt ung åldersstruktur avseende skjutvapenvåld. Som vi visat i denna studie är detta också något som i Sverige har förändrats de senaste 20 åren - Sverige hade en mer typisk västeuropeisk åldersstruktur på skjutvapenvåldet i slutet på 90-talet. Varför denna utveckling skett i Sverige, men inte i t ex Norge eller Tyskland som är länder vilka på många sätt liknar Sverige är en intressant fråga som vi inte har något svar på. Det är rimligt att göra kopplingar till invandring eftersom en majoritet av de unga männen i utsatta områden är utlandsfödda eller har utlandsfödda föräldrar, men frågan är nog också ganska komplicerad, vilket kan konsteras utifrån att Tyskland inte alls har samma nivå eller utveckling av skjutvapenvåld bland unga trots att även det är ett land som haft en relativt stor invandring.