Det är väl belagt att vissa typer av platser har mer brott än andra, t ex brukar det vara mer våldsbrott nära barer, mer stöldbrott vid viktiga noder i kollektivtrafiken, och mer brott generellt vid skolor. Det är en viktig kunskap som kan användas i det förebyggande arbetet - en generell princip för brottsprevention som utgår från platser (situationell brottsprevention) är också att det är mest effektivt på platser med mycket brott. Men, skolor, barer och tågstationer är inte bara platser med mycket brott - det är också platser med mycket folk. Där det finns mycket folk tenderar det också att finnas fler möjligheter för brott. En plats där det passerar miljoner människor varje år kommer att generera situationer som leder till våld. En intressant fråga blir då huruvida dessa platser inte bara har mycket brott, utan också har mycket brott per person på platsen. Detta kan sägas vara grunden för varför jag genomfört min studie om våld vid busshållplatser, där jag använt data över hur många som tagit en lokalbuss för att få ett (grovt) mått på hur mycket folk som finns på platsen. Studien är finansierad av Nationellt centrum för kollektivtrafikforskning (K2) och genomfördes under föra året.
Data
Till en tidigare studie fick vi tillgång till statistik över lokalbussresor i Malmö från Skånetrafiken, och det är den datan som jag här har använt. I studien har jag använt de busshållplatser som hade minst 10 000 bussresor under ett år från mars 2014, totalt handlar det om över 33 miljoner bussresor. Dessa busshållplatser utgörs dock i praktiken av minst två platser - en busshållplats i vardera riktningen, och upp till åtta hållplatser för viktiga stationer etc - och för att kartlägga var dessa finns genomförde jag en systematisk social observation med Google street view vilket resulterade i 586 busshållplatser med en exakt position. När jag genomförde mina observationer noterade jag även hur busshållplatsen såg ut (skylt? skylt och bänk? kur?) samt hur omgivningen såg ut (bostäder? kommersiell verksamhet? industri/kontor? park? torg?). Denna data kombinerade jag med data över var det finns grundskolor, gymnasieskolor, bankomater, alkoholtillstånd till 01 (restaurang/pub) samt alkoholtillstånd efter 01 (bar/nattklubb/hotell) och data över bostadsområdens utsatthet och kollektiva förmåga - ett mått på de boendes sammanhållning och förväntningar om att gripa in mot brott eller ordningsstörningar.
I analysen beräknar jag sedan i det första steget våld i närheten av varje busshållplats, och analyserar vilka variabler som det hänger samman med. Vad kännetecknar dom busshållplatser som har mycket våld? Vilka miljöer finns i närheten av dessa?
I nästa steg gör jag om samma procedur, men tar nu hänsyn till hur många passagerare som finns vid busshållplatsen. Även om mängden busspassagerare inte är något perfekt mått på hur mycket folk som finns vid platsen ger det åtminstone en fingervisning kring vilka platser som har stora mängder folk. Vad kännetecknar dom busshållplatser där risken för våld är hög?
Resultat
Generellt kan sägas att mängden våld är högst i innerstaden. Runt Stortorget, Gustaf adolfs torg, Värnhem och Möllevången. Det är i genomsnitt mer våld vid busshålplatser som har tak, och som ligger nära restauranger, barer och skolor. Det är däremot mindre våld vid busshållplatser som ligger vid grönområden. Och det är betydligt mer våld vid busshållplatser som ligger i mer utsatta områden. Allt detta är ganska väntat, och i linje med tidigare forskning. I vår studie kring gatuvåld i Malmös bostadsområden kom vi t ex fram till att det till stora delar kan förstås utifrån centrum/nattliv respektive utsatta områden.
När jag tar hänsyn till hur många busspassagerare som passerar platsen förändras det geografiska mönstret något. Det förskjuts söderut och österut - mot Malmös mer utsatta områden. Det är fortfarande höga nivåer runt Möllevången (som är ett centralt nattlivsområde, men som också är relativt fattigt jämfört med andra centrumområden), men i innerstaden är nivåerna nu mestadels relativt låga medan en del platser i mer fattiga bostadsområden istället noteras för högre risker. De flesta av de variabler som var kopplade till busshållplatser med mycket brott bortfaller också. Kvar blir bara två variabler - restaurang/pub och ett områdes kollektiva förmåga, vilket kan sägas vara ett mått på ett områdes utsatthet. Risken för våld är högst vid busshållplatser som ligger nära en restaurang i ett bostadsområde med låg kollektiv förmåga.
 |
| Polisanmälda fall av gatuvåld inom 200 meter från busshållplats per 10000 busspassagerare. |
Det är alltså mer gatuvåld nära exv skolor - men risken att utsättas för gatuvåld är inte högre nära en skola. Att det är mer våld i närheten av skolor verkar därmed mestadels ha att göra med att det också är mycket folk där, snarare än att skolorna i sig skulle generera våld. Men även efter att vi tagit hänsyn till hur många passagerare som utgått från platsen finns det alltså kvar en ökad risk för våld vid busshållplatser nära en restaurang, och som ligger i ett område med låg kollektiv förmåga. Den typen av busshållplatser verkar alltså generera våld utöver den effekt som kommer av hur mycket folk som passerar. En plats med en restaurang är i typfallet antingen i centrum, eller vid ett lokalt centrum där det finns en pizzeria eller liknande. Och ett bostadsområde med låg kollektiv förmåga är i typfallet ett fattigt område - eller vad vi ofta brukar beteckna som ett utsatt område (här dock en vidare definition än den polisen använder). Södra innerstaden i Malmö, där exv krogområdet Möllevången ligger, har generellt ganska låga nivåer av kollektiv förmåga, och massor av restauranger. Det är också här som dom högsta risknivåerna noteras. Därutöver noteras relativt höga risknivåer också i delar av innerstaden, samt i flera av våra utsatta områden.
Delvis drivs dock dessa samband av små busslinjer (dom som har två siffror och går mindre frekvent), där till exempel Bergsgatan på Möllevången endast trafikeras av busslinje 34 samtidigt som det där finns mycket höga nivåer av både våld och nattliv. Dessutom är många av variablerna starkt korrelerade med varandra. Där det finns ett torg tenderar det att också finnas en restaurang och en bankomat till exempel. Viss försiktighet ska därför iaktagas för att övertolka betydelsen av restauranger - och min föredragna förklaring är istället att peka mot att det handlar om lokala centrum där en eller flera av dessa varialber tenderar att förekomma och där det också är mer våld.
Vad gäller kollektivtrafik är det också av särskilt intresse att fundera mer specifikt över hur säkra våra viktiga noder - busstationer - är. Jag testar därför också att införa en variabel för huruvida busshållplatsen är en viktig kollektivtrafiknod. Det resulterar i att det är signifikant lägre risk för våld vid bussstationerna. Det kan tolkas som positivt, eftersom dessa platser är viktiga och svåra att undvika för den som vill kunna använda sig av kollektivtrafiken.
Geografisk predicering av brott
I det sista steget av analysen testar jag att predicera vilka platser som har mycket våld på tre olika sätt. Hur bra fungerar det att predicera vilka platser som har mycket brott om vi bara utgår från vad som finns på platsen (restauranger, skolor etc) kontra om vi använder oss av buss-datan istället för en del av de variablerna, kontra om vi istället använder oss enbart av tidigare brottslighet på platsen? Det fanns inte utrymme att utveckla dessa analyser alltför mycket (och en granskare anmärkte med visst fog för att jag kanske borde kört det i en egen studie), men jag noterar i alla fall att jag med ganska enkla analyser kan nå relativt god grad av prediktion med alla tre metoderna. På kartan nedan visas utfallet för en av dessa analyser, där Malmö är indelat i ca 65000 rutor som tilldelats en risknivå baserat på hur många som åkt buss i närheten, huruvida det finns en restaurang/pub i närheten samt bostadsområdets kollektiva förmåga. Orangea och röd motsvarar medelhög och hög risk, och fångar upp 81% av gatuvåldet på 16% av stadens area. Det är dock en väl enkel beräkning som behöver utvecklas vidare för att bli mer exakt och mer användbar.
Sammanfattningsvis har jag i denna studie visat att det förvisso är mer brott vid busshållplatser som är nära exv skolor eller barer - men att detta till stor del verkar drivas av att det också är mer folk vid dessa platser. När jag tar hänsyn till hur många som åkt lokalbuss i närheten visar det sig att den klart viktigaste variabeln för att förstå risken att utsättas för våldsbrott är ett bostadsområdes kollektiva förmåga - som i praktiken även fångar upp bostadsområden som präglas av fattigdom etc. Det är också högre risk vid restauranger, men det ska nog snarast tolkas som att det är en högre risk vid lokala centrum. Risken för våld är alltså högst vid busshållplatser som ligger vid det lokala centrumet i områden som är lite ruffiga. Det är inte helt chockerande om man tänker efter - vid det lokala centrumet tenderar ungdomsgängen att hänga. Dessa är överrepresenterade både som offer och gärningspersoner, vilket gör det hela ganska logiskt.
Det är också i genomsnitt mindre risk att utsättas för våld vid dom större bussstationerna än vid andra platser, vilket är av vikt att notera eftersom dessa platser ofta har mycket stök och brottslighet och upplevs som otrygga.
Detta, tillsammans med möjligheterna att utveckla prediktion av brottslighet vidare, är av vikt i det förebyggande arbetet. Genom att få en bättre förståelse för vilka mekanismer det är som genererar brott - exv att skolor inte verkar generera brott utöver den effekt som kommer av mer folk - kan vi också bli mer precisa i vårt förebyggande arbete, prioritera bättre, och lättare utveckla mer effektiva förebyggande metoder. Hur vi bör fokusera vårt förebyggande arbete kommer trots allt att skilja sig en del utifrån huruvida en plats genererar brott i proportion till dess mängd besökare eller huruvida den genererar mer/mindre brott i proportion till mängden besöker. För bussstationer kan vi t ex notera att dessa platser relativt sätt är ganska säkra - och där kanske det då är den upplevda tryggheten som bör prioriteras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar