I den nya polisorganisation som ska sjösättas från och med första januari nästa år finns angivet att det ska finnas områdespoliser som ska arbeta långsiktigt med att förebygga brott och öka tryggheten. Det ska finnas minst en områdespolis per 5000 invånare i områden som är särskilt utsatta. Vad som är ett särskilt utsatt område bestäms av rikspolischefen på förslag av regionpolischef (Allt detta enligt beslut av polissamordningen).
Det här är för mig en väldigt positiv utveckling, som jag tidigare har berört i olika blogginlägg finns det i en del av våra mest utsatta bostadsområden ett stort behov av en förstärkt polisinsats med fokus på trygghetskapande och förebyggande långsiktiga åtgärder. Men, frågan är vad som egentligen menas med "särskilt utsatt" område. Jag tänkte i detta blogginlägg göra ett förslag till lösning på den frågan för Malmö, utifrån några ganska enkla principer.
När det gäller vad som är ett särskilt utsatt bostadsområde kan det knappast vara avseende mängden brott, för då landar vi direkt bara i centrum. Däremot skulle det kunna handla om mängden brottslingar som mått på hur utsatt ett bostadsområde är, men sådan data har jag inte tillgång till, och jag tänker därför använda mig av två andra datakällor. Normalt när vi pratar om utsatta bostadsområden är det i praktiken socioekonomiskt utsatta bostadsområden vi tänker på, och jag tänker därför inkludera ett grovt mått på det. I relation till det uppdrag dessa områdespoliser ska ha om att bland annat arbeta trygghetsskapande kan det också vara relevant att inkludera ett mått på trygghet.
För socioekonomisk utsatthet har jag använt mig av medianinkomst 2011 och för otrygghet har jag använt mig av ett mått från Malmö områdesundersökning över konkret otrygghet 2012, som är en sammanvägning av tre frågor: Rädd att gå ut ensam på kvällen i bostadsområdet, rädd för specifika personer i bostadsområdet, tagit omväg för att undvika specifika platser/personer i bostadsområdet. Jag har sedan standardiserat dessa två mått och slagit ihop dom till ett mått, och väljer att här betrakta varje område som ligger mer än 2 standardavvikelser lägre än genomsnittet i Malmö som utsatta. Det innebär i praktiken att ett område som antingen är lite otryggt och lite fattigt, eller väldigt otryggt och normalfattigt, eller väldigt fattigt och normaltryggt kan inkluderas. Däremot kommer inte ett område som är väldigt otryggt men samtidigt väldigt rikt att inkluderas (några sådana finns dock ej).
Eftersom den nya polisorganisationen är nationell kan det här vara av intresse att notera att jag gör min jämförelse internt i Malmö - och Malmö är såväl fattigare som otryggare än Sverige i allmänhet. I en nationell kontext kan det därmed kanske sägas att de områden jag här lyfter fram som utsatta skulle vara än mer utsatta - kanske rentav "särskilt utsatta" i enlighet med polisens formuleringar.
