Varierar det för olika brottstyper i hur hög grad platser med mycket folk genererar platser med väldigt mycket brott (hotspots)?

Nu har en ny studie accepterats för publicering, och min vana trogen ska jag därför försöka skriva en kort populärvetenskaplig sammanfattning. Studien är accepterad för publicering i European Journal on Criminal Policy and Resarch och heter Does the association between flows of people and crime differ across crime types in Sweden? (Pre-print länk) 

 Studien bygger vidare på en tidigare studie där jag analyserade våldsbrott vid busshållplatser, och bland annat kom fram till att många av de variabler som förutspår vilka busshållplatser som har mycket brott egentligen snarast mäter var det är mycket folk - och busshållplatser med mycket folk får mer brott eftersom det uppstår fler tillfällen då potentiella gärningspersoner interagerar med potentiella offer på en plats där många människor passerar. 

 I den nya studien bygger jag vidare på de fynden på flera sätt. Dels så studerar jag nu sex olika brottstyper och jämför resultaten för dessa; misshandel utomhus, personrån, cykelstölder, bilinbrott, skadegörelse och anlagda bränder. Dessutom så fokuserar jag nu på sambandet mellan platser med väldigt mycket brott, vilket ofta kallas hotspots, snarare än på ett mer generellt samband. Det här låter kanske nördigt och konstigt, men det är möjligt att en del av de samband som gäller generellt ser annorlunda ut när vi tittar på den väldigt lilla mängden platser som har väldigt höga nivåer av brott, och det finns faktiskt inte så många studier som explicit studerar just de platser som har väldigt höga brottsnivåer. En ytterligare sak jag lägger till i den nya studien är att jag tydligare försöker återkoppla till ett teoretiskt perspektiv - rutinaktivitetsperspektivet - vilket säger att brott uppstår i situationer där en motiverad gärningsperson möter ett lämpligt offer samtidigt som det inte finns tillräckligt med kapabla väktare för att avskräcka från eller förhindra brottet. 

Det här är intressant i relation till platser där det passerar mycket folk, eftersom det kan tänkas påverka alla tre variablerna. En plats med mycket folk kommer i genomsnitt också ha fler förövare. Och offer. Vilket bör öka brottsligheten. Men samtidigt bör platsen ju också ha fler kapabla väktare, vilka kan reducera risken för brott (Figur 1). Totalt sett är det väl etablerat att mer folk leder till mer brott, men flera studier har också visat att även om det blir fler brott kan antalet brott per person som finns på platsen faktiskt minska. En plats där väldigt många brott begås är alltså paradoxalt nog ofta en plats där varje enskild individ löper en mindre risk att utsättas för brott än på en plats med färre brott. 

Figur 1. Förenklad modell av hur stora flöden av människor teoretiskt kan tänkas påverka brottsligheten.

I analysen visar jag att sannolikheten för att en plats ska uppfylla kriteriet om att vara en hotspot (2,3 eller 4 standardavvikelser högre densitet av brottstypen) ökar tydligt om platsen också har många busspassagerare som passerar. Att så skulle vara fallet var väntat, men är ändå av visst intresse eftersom det som sagt är väldigt få studier som har analyserat just dessa platser i relation till andra faktorer. Som kan ses av de blåa prickarna i Figur 2 är dock sambandet betydligt svagare för skadegörelse och anlagd brand än för de andra brottstyperna. Min hypotes är att det åtminstone delvis har att göra med att du kan begå skadegörelsebrott nästan var som helst. Du kan klottra på en lyktstolpe, rispa eller elda på en parkbänk, tända eld på eller rispa en papperskorg eller bil. Osv osv. 

 Figur 2. Oddskvoter för hotspots för sex olika brottstyper i relation till densitet av buspassagerare.

Jag drar sedan den hypotesen ett steg längre, och antar att det finns oändligt med mål för att begå dessa brott. Jag antar dessutom att sambandet mellan de tre olika variablerna i Figur 1 ovan ser likadant ut för alla brottstyper. Båda dessa antagandena är kraftigt förenklade - och felaktiga. Men genom att göra sådana antaganden kan jag testa att teoretiskt lösa ut ekvationen i Figur 1 och försöka sätta en siffra på hur mycket av ökningen i brott som kan kopplas till fler potentiella offer/måltavlor för brott. Jag landar då i att anledningen till att en plats med många busspassagerare oftare också är en hotspot för brott till ca 70-80% beror av att det finns fler potentiella offer/måltavlor där. Det här behöver undersökas noggrannare med en mer exakt metod för att avgöra den relativa vikten av gärningspersoner, offer och kapabla väktare på en plats för den platsens brottslighet, men denna studie är ett försiktigt försök att utveckla vårt tänkande kring hur dessa variabler samvarierar, vilket i sin tur kan bidra till en bättre förståelse för hur vi kan förebygga brott.