Helikoptrar och evidensbaserat polisarbete i Sverige

 Jag har tillsammans med mina kollegor Kim Nilvall och Johan Kardell vid polismyndighetens Nationella Operativa Avdelning (NOA) fått en ny studie publicerad - The Helicopter Pilot - Swedish Hot Area Policing From Above. 

Studien handlar om ett försök att förebygga anlagda bilbränder under den period då det tenderar att vara flest anlagda bränder - perioden från strax innan skolstart och första månaden av höstterminen. Detta har varit en tid med anlagda bilbränder under många år, och polisen har på flera sätt försökt ha beredskap för - och infört åtgärder mot - det utan större framgång. År 2018 brann det uppemot hundra bilar på en dag i västra Sverige, vilket väckte stor uppmärksamhet och ökade trycket på att göra något åt problemet. 

Under våren 2019 fördes en diskussion på NOA om hur problemet skulle kunna angripas och hur den nationella nivån skulle kunna stötta lokalpolisområdena samt hur det skulle kunna kopplas till en mer generell utveckling mot att arbeta mer evidensbaserat. Polisflyget hör till NOA, och ett förslag om att testa användning av helikoptrar för att patrullera platser med mycket bränder föreslogs. Det bygger på forskning om att polispatruller på platser med mycket brott - hot spot policing - är en väl etablerad metod som kan minska brott, samt på ett fåtal gamla studier som visat att helikopterpatruller kunnat förebygga bostadsinbrott. Detta sågs också som ett sätt att börja arbeta mer evidensbaserat i svensk polis, det vill säga att utgå från studier, testa metoder - och utvärdera resultatet av dessa metoder. 

En analys gjordes av var i Sverige det brukar vara mycket bilbränder, och flera möjliga regioner som hade kunnat vara lämpliga att göra försöket i identifierades. En polisregion tackade ja till införandet, region syd, och en fördjupad analys gjordes av var det brukar vara mycket bilbränder, samt på vilka tider dessa tenderar att inträffa. Utifrån det togs kartor och ett ungefärligt schema fram för när helikoptrarna skulle flyga med utgångspunkt i att flyga på tider lite innan förväntade tidpunkter för bränder - samt med begränsningar om att inte flyga sent för att inte störa de boendes nattsömn. Till skillnad från traditionell hot spot policing som riktar sig till små, specifika platser - oftast med fotpatruller - kan en helikopter se och ses från ett stort område, och det handlar därmed snarare om "hot area policing" istället för "hot spot policing". 

Projektperioden var satt till sex veckor, och polishelikoptrar var tänkta att flyga när de hade tid över för projektet. Vi följde sedan upp det genom att jämföra utvecklingen av bilbränder i de städer som omfattades av helikopterpatruller med andra städer som har höga nivåer av bilbränder. Det visade sig att det var färre bilbränder än tidigare både i de städer där helikoptrarna flög och i andra städer. Minskningen var stor, och ungefär lika stor i båda fallen. Beslutet att testa metoden verkade därmed inte ha någon effekt. 

Men, bara för att det bestäms att helikoptrar ska patrullera i sex veckor behöver det inte betyda att så faktiskt sker. Vi fick tillgång till satellit-data över var helikoptrarna faktiskt varit, och det visade sig att de mestadels flög i början av tidsperioden (Figur 1, massor av markeringar i början av perioden, blir sedan allt glesare). Under senare delar av tidsperioden var det mycket lite helikopter-tid på de utpekade platserna.  Nästa fråga blev då huruvida vi kunde se färre bilbränder på de dagar när helikoptern faktiskt varit på plats?

Figur 1. Antal minuter per dag med helikopterpatrull. 

I analysen jämförde vi således antalet bilbränder per dag på dagar med helikopter kontra dagar utan helikopter, och kontrasterade det mellan de städer som deltog i projektet kontra andra städer som brukar ha mycket bilbränder. Som kan ses i Figur 2 var det mindre bilbränder per dag under de dagarna i alla städerna - inklusive i de städer som inte hade några helikoptrar. Som synes vid jämförelse av blå vs röd stapel för de två sista kolumnerna i grafen (Treatment total och Control) var minskningen lite större på platser med helikoptrar, men den var inte stor nog för att bli signifikant (p=.23). Den första kolumnen som visar Malmö uppvisar också den största minskningen för brinnande bilar, men inte heller den är signifikant (p=.07). Slutsatsen är alltså att vi inte ser någon signifikant effekt av helikopterpatruller på bilbränder. 

Figur 2. Anlagd bilbrand per dag med och utan helikopter-närvaro. 

Även om vi i vår studie alltså inte kommer fram till att detta pilotprojekt har haft någon effekt är detta goda nyheter för polismyndigheten. Det här var ett försök att arbeta mer evidensbaserat, att faktiskt försöka ta reda på om något som görs får en effekt. Detta görs alldeles för sällan i svensk polis, och varje steg i den riktningen som tas är enligt min mening en framgång. 

Som påpekats av en av de vetenskapliga granskare som kommenterat studien kan det också vara så att det finns en effekt av helikoptrarna - punktestimatet är exv -0.43 för dagar med helikoptrar - men vi har för låg statistisk kraft för att kunna identifiera det. Med en större studie, eller fler brottstyper inkluderat, kan den statistiska kraften utökas för att få en säkrare bild av huruvida polishelikoptrar kan bidra till att avskräcka från brottslighet. En fördel med att lägga till fler brottstyper till analysen är i så fall också att det kan göras utan nya försök - för att flyga helikoptrar över bostadsområden uppfattas inte sällan som störande för de boende, och är inte något som bör göras i onödan.