Explosive Violence: A near repeat study of hand grenade detonations and shootings in urban Sweden
Först ut under året var vår studie om skjutningar och handgranater, en tidskriftsartikel i European Journal of Criminology. I studien kartlägger vi detonerade handgranater och identifierar 77 sådana fall mellan 2010 och 2016. Vi visar också att handgranater tenderar att detonera på ungefär samma platser som skjutningar, men att det också finns skillnader i mönstren. Handgranater exploderar relativt sett oftare i centrala delar av storstäderna jämfört med var skottlossning sker. Det handlar ofta om företag eller kontor som är måltavla för detonationen. 60% av detonationerna skedde under natten, det var vanligast under sommaren, och söndagar hade betydligt färre än de andra veckodagarna. Vi analyserade också hur skjutningar och handgranater tillsammans kan förstås i både tid och rum, där risken för att ett våldsdåd av sådan typ ska inträffa är kraftigt förhöjd på en plats där det redan skett inom några veckor och några hundra meter.
Mål-processutvärdering av Trygg fotboll i Göteborg
I februari var det sedan dags för en rapport som sammanfattade ett litet utvärderingsprojekt jag genomfört åt polisen i Göteborg tillsammans med Erik Madsen som gjorde huvuddelen av arbetet. I Göteborg samarbetar polisen, kommunen och IFK Göteborg utifrån en strukturerad samverkansmodell för att minska problem kring fotbollsmatcher. Vår utvärdering var en processutvärdering, där vi försökte förstå om det arbetet som gjorts motsvarade de mål som satts upp. Utifrån intervjuer och dokumentstudier kom vi fram till att projektet verkade ha medfört förbättrad samverkan, men att de ambitioner om att arbeta med risksupportrar för att få dessa att ändra sitt beteende som fanns inte hade genomförts. Däremot hade projektet lett till flera konkreta åtgärder av mer situationell karaktär. Detta hade växt fram naturligt inom projektet, och situationellt arbete kan nog ofta vara ett lättare sätt att dra igång samverkan just på grund av att det blir väldigt konkret.
Brottslighet och utsatthet i Malmö
Mina kollegor Ardavan Khoshnood och Marie Väfors-Fritz tog initiativ till att sammanställa en bok om brottslighet och utsatthet i Malmö. Jag skrev två kapitel i boken, ett om anlagda bränder, och ett tillsammans med ardavan om skjutningar och sprängningar. Boken översattes också till engelska.
Vad gäller skjutningar och sprängningar så är mycket en sammanfattning av sådant som framkommit i mina och ardavans andra studier (exv den som nämns ovan), men vi gjorde också en genomgång av hur statistikrutiner förändrats och beskrev utvecklingen i Malmö, Göteborg och Stockholm (Figur nedan).
I kapitlet om anlagda bränder sammanfattade jag en del av den forskning som gjorts, bland annat av mig själv och mina gamla kollegor på institutionen för urbana studier, men mycket från forskare vid Göteborgs universitet som studerat unga brandanläggare och förebyggande av bränder. Jag delade där in motiven för anlagda (bil-) bränder i tre huvudkategorier. Skadegörelse - som ofta handlar om spänning eller nöje, instrumentella motiv där branden fyller ett rationellt syfte - till exempel flyktbilar som bränns upp för att dölja bevis eller bränder som utgör försäkringsbedrägerier, samt expressiva motiv, som kan handla om rop på hjälp, eller den ofta uppmärksammade typen där bränder är en del av våldsamma upplopp.
Utsatta områden i Sverige och polisens lägesbildsverktyg
Detta var ett projekt som jag arbetade på tillsammans med två forskningsassistenter, Mia Puur och Stefan Litbo vilka gjorde huvuddelen av arbetet. Vi skrev totalt tre rapporter, där den första utgjorde en kort forskningssammanställning kring utsatta områden och relaterade begrepp. Den andra var en genomgång av en enkät som polisen nationellt använder för att kartlägga hur lokal polis upplever olika problem i utsatta områden. Den tredje rapporten slutligen var en slutrapport som sammanfattade fynden från båda delstudierna. Tyvärr håller Malmö Universitet på att byta arkiv-system, och därför finns dessa rapporter inte uppladdade.
Huvudpoängen med detta projekt landade hur som helst i att vi föreslog en halvering av antalet frågor i polisens enkät, från 160 till 80 frågor, vilket vi menar kan göras utan att alltför mycket information tappas. Dessutom föreslog vi en rad förbättringar kring datainmatning, svarsalternativ och liknande för att enkäten ska ge ett bättre underlag.
Hotspot knarkrondellen
Det här var en studie som ursprungligen utgjorde en masteruppsats av en av mina studenter, Ina Hennen. Studien handlar om de förebyggande insatser som satts in vid "knarkrondellen" på Möllevången i Malmö, och vi omarbetade Inas masteruppsats till en tidskriftsartikel som publicerats i Nordisk Politiforskning. Knarkrondellen uppmärksammades nationellt efter att föräldrar hotats av langare när de skulle hämta sina barn på den förskola som ligger där, och för att minska problemen sattes kameraövervakning, ökad polispatrullering och belysning in. Vi följde upp hur situationen i området var efter att detta sattes in jämfört med situationen året innan med hjälp av polisstatistik och en enkätundersökning som polisen genomförde. Tyvärr hade vi inte tillgång till något vettigt kontrollområde, utan kunde bara använda närliggande gator som kontroll, vilket min kollega Karl Kronkvist påpekat inte är särskilt bra eftersom de närliggande gatorna kan påverkas av interventionen. Överlag hittade vi inga särskilda effekter av interventionen, men det fanns vissa indikationer på att en del av (narkotika-) brottsligheten flyttat från rondellen till närbelägna platser.
2020
I slutet av förra året donerade Länsförsäkringar Skåne 5 miljoner för att jag tillsammans med andra forskare ska bedriva praktiknära forskning om brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i Malmö. Vi kommer att ägna oss åt konkreta projekt, men har ännu inte börjat med någon studie och jag får därför återkomma kring vad det kommer handla om detta år. Jag kommer att jobba 30% med det de närmsta fem åren, och under 2020 har jag resterande del av min tjänst som en postdoc där jag huvudsakligen kommer ägna mig åt forskning.
Jag har för närvarande fyra studier i olika stadier av den granskningsprocess som sker innan akademisk publicering, och arbetar med ytterligare tre studier. Dessutom kommer vår bok om utsatta områden ut snart inom ramen för rapportserien Malmö University Publications In Urban Studies (MAPIUS).
Att vända utvecklingen - från utsatta områden till trygghet och delaktighet
Det här är en bok där vi (Per-Olof Hallin, Stig Westerdahl, Kim Nilvall) försökt sammanfatta en del av det vi lärt oss efter att i flera år ha arbetat med utsatta områden inom ramen för en nationell forskningscirkel på temat och de senaste åren med ett MSB-finansierat utvecklingsprojekt kring dessa frågor. Boken innehåller korta kapitel om hur vi menar att utsatta områden kan förstås, hur situationen är, och vad som kan göras åt problemen. Den bör gå i tryck snart, och kommer finnas tillgänglig som pdf för den som är intresserad.
Testing the spatial accuracy of adress based geocoding for gun shot locations
Den konkreta studie som är närmast publicering är annars ett samarbete med Andrew Wheeler vid University of Texas som är accepterad för publicering och bör komma ut inom kort (pre-print här). Studien bygger vidare på en av mina tidigare studier (blogg) och undersöker hur rätt, eller fel, de platser som skjutningar i Wilmington, North Carolina registreras på är. Wilmington har ljudsensorer som identifierar skjutningar, och vi visar att den plats brotten registreras på är ganska korrekt - så länge adressen skrivits in korrekt i anmälningen.
Flows of people and hot spots of crime
Det finns mycket forskning om platser med höga nivåer av brott ("hot spots"), och det finns mycket forskning om vad som geografiskt kännetecknar platser där fler brott sker. I en tidigare studie (blogg) visade jag dock att mycket av det som rent geografiskt förklarar sådana platser, t ex att det är mer brott vid skolor, i själva verket verkar hänga samman med att skolor finns på platser där mycket folk rör sig snarare än att skolan i sig skulle ha någon påverkan. I denna studie följer jag upp detta genom att analysera kopplingen mellan platser med väldigt mycket brott och antalet busspassagerare i närheten. Jag visar att skadegörelse och bränder har ett annat mönster än våldsbrott, cykelstölder och bilinbrott, och lägger fram en hypotes om att det kan förklaras utifrån att det finns lämpliga måltavlor för skadegörelse nästan överallt.
Open drug markets, vulnerable neighborhoods and gun violence in two swedish cities
I denna studie bygger jag tillsammans med Sturup, Rostami, Nilvall, Magnusson och Khoshnood vidare på våra tidigare fynd om nära-återkommande mönster för skjutningar. Vi analyserar kopplingen mellan platser med öppen drogförsäljning och skjutningar i Malmö och Stockholms län, och finner att det finns en väldigt stark sådan koppling, särskilt för drogplatser i utsatta områden. Datan över drogplatser kommer från två olika data-set, Kim Nilvall som samlat in i Malmö, och Mia-Maria Magnusson som inom ramen för sitt arbete vid polisen och sitt doktorerande hos oss i Malmö genomfört en enkät på temat i Stockholm. Vi finner att de absoluta riskerna för en följdskjutning på platser med öppen drogförsäljning är ganska höga, vilket kan motivera insatser från polis eller andra myndigheter efter att en skjutning på sådan plats inträffat.
Predicting crime
Detta är ett projekt som utgör Maria Doyles doktorsavhandling. Maria finns vid Örebro Universitet och jag är tillsammans med Henrik Andershed handledare. I den första studien inom projektet testar vi olika metoder för att predicera vilka platser som kommer att ha mycket brott, och kommer fram till att en av de absolut enklaste metoderna fungerar förvånansvärt bra. Det är ett viktigt fynd eftersom det innebär att polisen eller andra som vill predicera brott inte behöver använda en massa komplicerade modeller för att landa ganska rätt.
CCTV in deprived neighborhoods - a short time follow up of effects on crime and crime clearance
Denna studie är i princip färdig, men inte inskickad för granskning än. I den följer jag upp hur brottslighet och uppklarning av brott förändrades i tre utsatta områden i nordöstra göteborg efter att kameraövervakning installerades. Jag jämför dessa platser med liknande platser i andra utsatta områden, och finner att våldsbrotten minskade, egendomsbrotten ökade, och uppklarningen ökade.
De flesta förändringarna är dock ej signifikanta, och det är stora skillnader mellan de tre områdena. Att våldsbrott snarare än egendomsbrott minskar efter att kameror introduceras påminner om resultaten från Södra Sofielund som också är ett utsatt område.Vi behöver fler studier för att veta, men det är möjligt att kameraövervakning har andra effekter i utsatta områden än vad vi normalt väntar oss - normen är att egendomsbrott minskar men inte våldsbrott.
Vad gäller uppklarning ökar den för båda egendomsbrott och våldsbrott, men det rör sig om så få fall att det inte går att dra någon tydlig slutsats annat än just att det är så få fall. För egendomsbrott klaras bara enstaka procent av brotten upp även om brotten begåtts på kameraövervakade platser - där finns nog en förbättringspotentiel.
Helicopter hotspotting
Det här är en studie som jag gör inom ramen för mitt arbete med polismyndigheten, tillsammans med Kim Nilvall och Johan Kardell. Det är en pilotstudie för att testa om det går att förebygga bilbränder genom att använda polishelikoptrar, som vi samtidigt ser som ett sätt att få in mer evidensbaserat polisarbete i svensk polis.
Bilbränderna sjönk kraftigt under den period helikoptern flög, men den minskningen var både i de områden där helikoptern flög och där den inte flög. Helikoptern flög dock inte varje dag, och i praktiken flög den mest de första veckorna av studieperioden. Vi ska nu göra en förfinad analys och se om det finns någon effekt just den dag helikoptern varit på plats i ett område.
Identifying vulnerable neighborhoods quantitavely
Det här är ett projekt jag tänkt ägna mig åt inom ramen för min postdoc, där jag har begärt ut data och kommer att arbeta tillsammans med Mia Puur. Utgångspunkten är att polisens klassning av utsatta områden till stor del är subjektiv. De områden som polisen upplever är problematiska klassas som utsatta. Men går det att identifiera dessa områden utifrån mer objektiva kriterier? Vi kommer göra en statistisk analys på rutnätsnivå där hela Sverige delas in i rutor som är 200x200 meter. De rutor som av polisen klassas som utsatta kommer sedan att analyseras utifrån socioekonomi, demografi och brottslighet och jämföras med rutor som inte klassas som utsatta.
Så, där har vi 2019 års publikationer och det som ligger närmast till hands att dyka upp framöver för min del. Fast det kommer säkerligen dyka upp nya saker också, det gör det nästan alltid. I och med detta har jag i alla fall återupplivat bloggen lite, och det är alltid något!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar