Alkohol och våld i offentlig miljö

Det är en allmänt känd sanning att mycket av våldet i vårt samhälle är kopplat till alkoholkonsumtion, och motsvarande är det allmänt känt att de platser där det är mest våld ofta utgörs av platser där det finns mycket krogar eller nattklubbar. Men hur starkt är sambandet egentligen? I det här blogginlägget tänkte jag studera sambandet på områdesnivå mellan våld i offentlig miljö och tillstånd att servera alkohol (Uppdatering: Mer detaljerad analys finns på denna länk). Det här är en väldigt enkel och grov analys baserat på statistik över våld i offentlig miljö i Malmö 2013 från Kriminalunderrättelsetjänsten i Malmö samt serveringstillstånd i Malmö år 2013 från Malmö stad vid utgången av 2013. Våld i offentlig miljö innefattar rån, väskryckning, misshandel samt våldtäkt i just offentlig miljö (dvs huvudsakligen utomhus), och jag har i denna analys plockat med de 1526 fall av sådant som registrerades i ett område med minst 100 invånare under 2013. Den geografiska exaktheten på koordinaterna är låg, och den här analysen får tas för vad den är, en väldigt grovhuggen koll på enkla samband. Datan över serveringstillstånd har geokodats av min kollega Karl Kronkvist på kriminologiska institutionen. På kartan nedan har jag färgkodat alkoholtillstånden efter hur sent alkohol får serveras, gröna prickar motsvarar alkoholtillstånd som gäller efter 01 (70 st), och röda prickar motsvarar alkoholtillstånd som inte gäller efter 01 på natten (295 st) i de valda områdena.  

För att beräkna sambanden har jag helt enkelt aggregerat all data till områdesnivå (dvs räknat hur många prickar av respektive typ som finns i varje område). Sambandet visar sig vara ganska starkt, där varje serveringstillstånd i ett område är associerat med 1.84 fler fall av våld i offentlig miljö (p<0.000). Det kan ställas i relation till att hälften av alla områden har mindre än 8 fall av våld i offentlig miljö 2013.

Om vi istället utgår endast från alkoholtillstånd som gäller efter klockan 01 på natten, och alltså i högre grad kan tänkas motsvara nattklubbar eller liknande, blir sambandet än tydligare. Varje alkoholtillstånd som gäller efter 01 på natten är associerat med 5.73 fler fall av våld i offentlig miljö 2013 (p<0.000). Som scatterplotten nedan visar är dock den här datan väldigt skevt fördelat, de allra flesta områdena (86/104) har inte några alkoholtillstånd efter 01 över huvud taget. 

 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns en tydlig koppling mellan förekomsten av alkoholtillstånd i ett område och mängden våld i offentlig miljö i samma område, särskilt tydlig är kopplingen mellan förekomsten av sena alkoholtillstånd (ofta nattklubbar) och våld. Samtidigt är det viktigt att understryka att vi här bara tar upp samband, och alkoholen eller nattlivet i sig är inte ensam bov i dramat. Till exempel är alkoholtillstånden också en indikator på platser folk vistas mycket på även under dagtid (dvs centrum), och de fall av våld i offentlig miljö som tagits upp innefattar även incidenter på tider då alkoholen kanske inte är en lika viktig förklaringsfaktor. Dessutom finns troligen rätt starka rumsliga fördelningseffekter - det är rimligen lite högre nivåer av våld i ett område som ligger väldigt nära ett område med många alkoholtillstånd till exempel, något som inte tas hänsyn till i denna bloggpost.

Tanken är att jag tillsammans med Karl Kronkvist ska studera den rumsliga fördelningen av våld i offentlig miljö i Malmö lite noggrannare senare under året. Den här analysen kommer då att göras betydligt noggrannare, samtidigt som vårt huvudfokus kommer att ligga på  andra variabler för att förklara våldets rumsliga dimension. Från internationell forskning vet vi att fattigdom, boendestabilitet och de boendes sammanhållning (kollektiva förmåga) i ett område är viktiga variabler för att förstå var det begås (vålds)brott, och de sambanden ska vi studera också när det gäller Malmö.