Kriminologer mm: För media

 När det händer något som får stor uppmärksamhet som tangerar mina forskningsinriktningar blir det snabbt väldigt många journalister som ringer. Men ofta finns det andra forskare som kan mycket mer om ämnet och/eller den geografiska kontexten. 

Jag har några gånger gjort twittertrådar med tips på kriminologer/forskare som kan kontaktas, men tänker att det är enklare att ha det som en bloggpost som blir lätt åtkomlig och som kan uppdateras efterhand. I nuläget kommer jag bara lägga in några av de mer uppenbara namnen angående ämnen som jag ofta får förfrågningar om, så får vi se hur mycket jag uppdaterar listan i framtiden. Notera att många av forskarna håller på med annat än det jag listar också - jag tar här upp sånt jag brukar få frågor om!

Roger Andersson (Professor kulturgeografi, UU)

Segregation, Integration

Henrik Andershed (Professor, Örebro U)

Allmän kriminologi, Psykologi, Prevention

Christel Backman (GU)

Övervakning, arbetsmiljö- och integritetsaspekter på kamerabevakning

Amber Beckley (Forskare, Gävle)

Invandring och brott, biologiska förklaringar

Martin Boldt (Professor datavetenskap, Bth)

Kamerbevakning, optimal kameraplacering, inbrottsutredningar

Christoffer Carlsson (Forskare, Institutet för framtidsstudier)

Kriminella karriärer, extremism, Allmän kriminologi

Vania Ceccato (Professor, KTH)

Geografi, otrygghet, kollektivtrafik

Maria Camachi Doyle (Doktorand, Örebro U)

Geografisk prediktion av brott, Otrygghet

Felipe Estrada (Professor, Stockholm)

Allmän kriminologi, Brottsutveckling

Janne Flyghed (Professor emeritus, Stockholm)

Övervakning, Kameror, Företag & myndigheters brottslighet

Torbjörn Forkby (Professor, Linneuniversitetet)

Gäng, Avhopp, Socialtjänst

Sven Granath (Polisen Stockholm)

Gängvåld, skjutningar, mord, explosioner, polisen

Hans Grönkvist (Forskare, ekonomi, IFAU/Uppsala Universitet)

Effekt av bly på brott. Utbildning och brott. 

Nicklas Guldåker (Lektor kulturgeografi, LU)

Bränder, Geografi, Riskbedömning

PO Hallin (Professor emeritus, kulturgeografi, MaU)

Utsatta områden, Bränder, Segregation

Anita Heber (Docent, SU)

Otrygghet, Kriminalpolitik

Randi Hjalmarsson (Professor i ekonomi, Göteborgs Universitet)

Förklaring till brott, exv utbildning, värnplikt. Effekter av fängelsestraff. Hälsa och brott. 

Stefan Holgersson (Professor, Phs Oslo, Linköping Uni)

Polisen, Utsatta områden

Anna-Karin Ivert (Docent, Mau)

Otrygghet, Tillit, Bostadsområden, Brottsprevention, Kameraövervakning, utsatta områden, Malmö, Polisen, Skjutningar

Johan Kardell (Polisen, fd SU kriminologen)

Invandring och brott, polisen

Ardavan Khoshnood (Docent, med Dr LU, affilierad kriminologi Mau): 

Gängvåld, skjutningar, Utländsk bakgrund, 

Johannes Knutsson (Professor emeritus, Phs Oslo)

Problemorienterat polisarbete, Polisen, Brottsförebyggande

Karl Kronkvist (Doktorand, Mau)

Bostadsområden, brottsprevention, brottslighetens geografi, otrygghet, utsatta områden, Malmö

Fredrik Kärrholm (fd Polisen Stockholm)

Crime harm index

Sven-Åke Lindgren (Professor emeritus, GU): 

Allmänt kriminologi, anlagda bränder, våld, Göteborg, Väst

Mia-Maria Magnusson (Doktorand, MaU)

Narkotika, Öppna drogscener, Skjutningar, Polisen

Bo Malmberg (Professor kulturgeografi SU)

Segregation, Bilbränder

Caroline Mellgren (Docent, Mau)

Otrygghet, Tillit, Bostadsområden, Polisen, Sluta skjut

Kim Moeller (Docent, MaU)

Narkotikamarknader, våld, Danmark

Maria Perotta Berlin (Handelshögskolan)

Våld i nära relationer. 

Tove Petterson (Professor SU)

Ungdomar, Polisen och relation däremellan, Ungdomsvård/SIS-hem

Mikael Priks (Professor nationalekonomi, SU)

Kameraövervakning, fotbollsrelaterad brottslighet. 

Mia Puur (Master från Mau)

Utsatta områden, geografi, polisens arbete utsatta områden

Amir Rostami (Docent, Gävle högskola, Stockholms universitet, Institutet för framtidsstudier): 

Gäng, extremism, kriminell organisering, nätverk, gängvåld, skjutningar, polisen, Stockholm

Amir Sariaslan (Forskare, Helsingfors Uni)

Brottslighetens orsaker, Kausalitet, Socioekonomiska förklaringar

Jerzy Sarnecki (Professor emeritus, Gävle högskola)

Allmän kriminologi, Brottsutveckling, Gängvåld, Invandring och brott

Leandro Schalarek Mulinari (Stockholms Universitet)

Etnisk profilering; Upplevelse av polis och vakters kontroller

Fredrik Sivertsson (Universitet i Oslo/ Stockholms Universitet)

Kriminella karriärer, Brottsutveckling

Joakim Sturup (Polisen Stockholm, affilierad KI)

Gängvåld, skjutningar, explosioner, utredningar, mord, polisen

Marie Torstensson Levander (Professor, MaU)

Orsaker till brott, ungdomsbrottslighet, otrygghet, brottsprevention

Michael Tärnfalk (UU)

Socialtjänsten, unga lagöverträdare

Sara Uhnoo (Docent, GU)

Anlagd brand, Göteborg, Ungdomskriminalitet

Daniel Vesterhav (BRÅ)

Organiserad brottslighet, Skjutningar

Enes Al Weswasi (Doktorand, Stockholms Universitet)

Effekt av straff, fördelning av domar mellan olika befolkningsgrupper

Spekulationer om korttidseffekter covid19 & brottslighet

De senaste dagarna har flera journalister intresserat sig för vilka effekter på brottslighet vi kan tänka oss från utbrottet av covid-19 och de åtgärder som görs för att bekämpa det. Jag har gjort några korta intervjuer på temat men där finns sällan utrymme för att utveckla resonemangen, och jag tänkte därför sammanfatta några tankar i ett blogginlägg.

För det första ska det här nämnas att det mig veterligen inte finns så mycket forskning just kring effekten av pandemier på brott. Det bör finnas en del från äldre pandemier, men jag erkänner mig inte ha koll på det. Det finns en del som kan vara relevant utifrån effekterna av naturkatastrofer på brottslighet däremot, och dessutom kan vi utifrån teorier och utifrån forskning kring samband med brottslighet mer allmänt utforma en del mer eller mindre välgrundade gissningar. Gissningar är dock vad det handlar om.

En studie av sambandet mellan naturkatastrofer och brott i Florida kom fram till att naturkatastrofer var associerat med minskning av brott generellt, men en ökning av relationsvåld. En studie av Orkanen Katrina kom fram till att bostadsinbrott i Louisiana ökade, vilket ställs i relation till att folk beordrades evakuera sina hem med liknande exempel från orkanen Rita. Liknande noterades i en studie av orkanen Hugo  som kom fram till att krisen fick stor påverkan på människors rörelsemönster och resulterade i att polisen fick lägga mer tid på service och ordningshållning. Bostadsinbrott och anmälningar om personer med vapen ökade. Det kan ha att göra med att folk evakuerade sina hus, respektive beväpnade sig av oro för att plundring eller liknande skulle uppstå.  Relationsvåld och våld mot barn lyfts fram som en risk, men en metastudie om just våld mot barn kopplat till naturkatastrofer fann ingen tydlig effekt.

Jag tror det är rimligt att tänka sig många olika, och delvis motstridiga, sätt som covid19 kan påverka brottsligheten. Jag tänkte nedan gå igenom några av dessa och kort resonera kring potentiella effekter.

Rutinaktiviteter
Människors rutinaktiviteter, alltså det som vi gör i vårt vanliga liv kan ha stor påverkan på brottsligheten. I och med covid19 görs stora ansträngningar för social distansering, vilket bör resultera i fler människor hemma och färre i offentliga miljöer. När fler är hemma och färre i offentliga miljöer kommer färre brottstillfällen uppstå utomhus, men fler i hemmen. Det är också troligt att mer tid och interaktion kommer spenderas på internet, vilket riskerar att öka brotten där.
Utifrån detta är det troligt att våld i offentliga miljöer kommer minska, medan familjevåld riskerar öka. Mer allmänt är det också troligt att brott som cykelstölder, skadegörelse och andra mängdbrott som sker i offentliga miljöer kommer minska - åtminstone så länge även ungdomar håller sig hemma i högre utsträckning än vanligt. Det kan här snabbt komma att bli ganska stora effekter på brottsligheten i och med att färre brottstillfällen uppstår. När färre cyklar till jobbet eller skolan finns det färre cyklar i omlopp att stjäla. När dessutom färre är ute på nätterna finns det ett mindre behov av att stjäla en cykel för att ta sig hem efter en fest.
En annan stor effekt kan tänkas för inbrott - när fler är hemma blir det svårare att genomföra bostadsinbrott vilket diskuteras i den ovan nämnda studien om rutinaktiviteter. Men å andra sidan kan det bli mindre folk på företag och arbetsplatser, vilket riskerar förenkla inbrott på sådana platser.
På motsvarande sätt finns det risk att vi får se fler fall av hot, trakasserier och ofredanden på internet när mer och mer av vår kommunikation sker online.

Oro/stress
En del av de potentiella negativa effekterna, vad gäller exempelvis familjevåld eller hot och trakasserier på internet kan också riskera förvärras av att många känner sig oroade och stressade. Detta har diskuterats i flera studier (se exv litteraturgenomgången i studien om kriser i Florida), men jag känner inte till någon studie som direkt mätt människors oro eller stress vid en kris och studerat dess effekt på brott. Det låter hur som helst inte orimligt att en familj som är mer eller mindre instängd under en längre tid samtidigt som en kris rasar kan uppleva en press som resulterar i mer konflikter, och i de fall någon familjemedlem är våldsam av sig riskerar konflikterna att spilla över i mer våld.
Till frågor om stress och oro kan vi också koppla utbrott av plundring och stölder som uppstår i kölvattnet av en kris. Vi har redan sett mycket medierapportering kring stölder av masker, handsprit och liknande från sjukhus och andra offentliga inrättningar i Sverige. Om oron ökar, och/eller om människors liv påverkas än mer, finns också risken för mer sådant.

Ekonomiska effekter
Plundring och stölder kan också tänkas påverkas av om människor upplever en stark påverkan på sin ekonomiska vardag på grund av krisen. Nöden har ingen lag, som det brukar sägas. Den typen av effekter blir i så fall troligen större i länder med svagare socialt skyddsnät än Sverige. Vad gäller ekonomiska effekter finns också mängder med potentiella samband på medelkort och längre sikt. En ganska ny studie om effekten av fabriksstängningar i Norge fann t ex att det ökade brottsligheten hos de som tappat sina jobb året efter stängningen, särskilt för egendomsbrott, vilket kan peka mot försök att ersätta förlorad inkomst. Den effekten försvann dock efter ett år, men det går också att tänka sig långsiktiga effekter av stängda arbetsplatser och skolor, försämrad utbildning med mera.

Gränsövergångar och Narkotikamarknader
Många länder stänger nu sina gränser som en åtgärd mot coronas spridning. Det kan ha flera effekter på brottslighet, bland annat på narkotikamarknader vilket i sin tur kan påverka annan brottslighet. Sydsvenskan hade en artikel för några dagar sedan där det argumenterades för att de stängda gränserna i Norge kan ge lägre pris på narkotika eftersom det knark som skulle gått till Norge i högre utsträckning blir kvar i Sverige. Men eftersom många andra gränser också är stängda kan det också bli svårare att få in narkotika i Sverige, vilket NOA uppmärksammade igår. Om gränser hålls stängda och det blir svårare att få in narkotika i Sverige kommer det kunna få en stor påverkan. Med lägre tillgång bör priserna gå upp, vilket kan sätta press på missbrukare att begå fler brott för att finansiera inköp av droger. Med lägre tillgång kan det också tänkas att gatusäljare plötsligt blir "arbetslösa", och istället börjar ägna sig åt andra brott för att finansiera sin livsstil.
Det riskerar också att uppstå konflikter mellan olika grupperingar, och därmed mer gängvåld vilket NOA uppmärksammade. Här hade dock den kunnige områdespolisen "Dunkelblå" en avvikande uppfattning, och menade att färre aktörer på narkotikamarknaden istället skulle kunna leda till mindre gängvåld. Den aspekten är svårbedömd, men jag tror ändå att gatusäljare och missbrukare kan generera ökad brottslighet om det blir en brist på narkotika på den svenska marknaden.

Med stängda gränser och/eller utökade gränskontroller blir det rimligen också färre stöldligor som kommer till landet, vilket kan minska stölder av bilar och bildelar, inbrott med mera. Men samtidigt finns här en risk för just Sverige, eftersom vi inte har vidtagit så stränga åtgärder på detta område, vilket skulle kunna medföra att ligor som tänkt åka till Danmark eller Norge istället väljer Sverige.

Slutsats
Med anledning av det ovan nämnda tror jag att effekterna av corona på brottslighet kommer bli stora, men en del effekter tar ut varandra. Det är troligt att vi får ökningar av brott på internet, och familjevåld. Det är också troligt att vi får se ganska stora minskningar av våld i offentlig miljö, särskilt om unga män håller sig hemma. Den effekten kan dock motverkas om det blir en stor påverkan på narkotikamarknader vilket kan driva upp våld när missbrukare och gatusäljare söker nya inkomstkällor.
Motsvarande bör det bli en minskning av egendomsbrott, särskilt bostadsinbrott, men även det kan motverkas av andra faktorer. Om människor upplever att det är svårt att få vardagen att gå ihop finns en risk för stöldbrott. Om internationella stöldligor inte får tillgång till andra länder, men får det till Sverige finns risk att brottslighet förflyttas hit.

Det är komplicerat. Som vanligt. Vi får vänta och se hur det yttrar sig.

"Glada klistermärken, armband och hashtaggen #slutaskjut"

I Malmö testar polis, kriminalvård och kommun med stöd av BRÅ en ny metod för att minska skjutvapenvåld i staden. Metoden har testats i flera amerikanska städer med goda resultat - men när SR Studio Ett väljer att göra ett inslag om det görs det med en oerhört raljant inledning, och samma formulering används också i deras tweet (Uppdatering 16/10 16:34 - och på deras hemsida, se nederst i detta inlägg).

Glada klistermärken, armband och hashtaggen #slutaskjut, det
ingår i Malmöpolisens nya metod för att stoppa skjutningarna i staden. Är det flummigt eller en metod som faktiskt fungerar? Mer om detta nu.

— SR Studio Ett (@SR_StudioEtt) October 15, 2018

En bit in i inslaget erkänner studio ett att "nu spetsade vi till det lite", vilket enligt min mening är ett understatement. I inslaget intervjuas lokalpolisområdeschefen Erik Jansåker som beskriver metoden och vad som gjorts, samt kriminologen Sven Granath som pratar lite mer generellt kring frågan. Dessa båda är mycket kunniga, och Granath tar bland annat upp att även om metoden fungerat i USA är det inte säkert att den fungerar i Sverige. Det är helt rimligt. Ingen av dessa pratar dock om klistermärken och armband.
Studio Ett väljer att i sin inledning och tweet lyfta fram något som inte har med metoden att göra, som ingen av personerna som intervjuas lyfter fram, och som dom rimligen vet kommer att dra till sig den vanliga uppmärksamheten på nätet. Jag skulle vilja påstå att Studio Etts vinkling i tweet och inledning är ett renodlat haveri - det har ingenting med sakfrågan att göra, och tjänar bara till att dra igång drev på nätet. Jag pratade med Studio Ett tidigare idag, och beskrev metoden, dess forskningsstöd, samt att jag är mycket glad att metoden nu ska testas i Malmö även om det är långt ifrån säkert att metoden kommer fungera i Sverige/Malmö. Jag avböjde att delta i programmet då det inte passade mitt schema - och det är jag nu mycket glad att jag gjorde då den här typen av raljans utifrån mina tidigare erfarenheter torde ha lett till att jag fått en massa förolämpningar och idiotförklaringar från olika delar av nätets undervegegation under lång tid framöver.

Metoden GVI har testats i flera olika amerikanska städer, och tenderar vara associerad med ganska rejäla minskningar i gängvåld. Jag skriver "associerad med" för att vi inte kan vara helt säkra på att det faktiskt är en kausal effekt, det kan ha råkat slumpa sig så att de städer som införde metoden fick större minskningar av skjutningar/mord än de städer som det jämförs med (här en 6 år gammal meta-studie, fynden sedan dess är ungefär i linje med de tidigare). Samtidigt är det den metod för att minska just gängvåld/skjutningar som har starkast stöd i forskningen* - och även om forskningsstödet alltså inte är hundraprocentigt känns det som att ett bra ställe att börja försöka bli evidensbaserad i svenskt förebyggande arbete mot gängvåld är att börja med den metod som har starkast stöd i forskningen.
Metoden bygger på att inflytelserika aktörer i kriminella nätverk identifieras, varpå dessa kallas in för ett möte. På mötet klargör polis och åklagare att den grupp som ägnar sig åt våld (exv "nästa skjutning" eller "nästa mord") kommer att få en blåslampa på sig från polisen som kommer lägga extra fokus på dessa. Detta kombineras med att socialtjänsten erbjuder stöd för de som vill hoppa av, och att civilsamhälle/vanligt folk sänder ett budskap om det lidande våldet orsakar och hur oönskat våldet är. Tanken är sedan att dessa individer som har visst inflytande i kriminella nätverk ska sprida dessa tankar, och utöva en form av grupptryck.
Typ: "Ja, jag vet att Kalle är skyldig oss 10 papp, och vi borde skjuta honom för att markera, men vi släpper det den här gången för att inte få hela jävla polismyndigheten på oss"

Det där är bara en skjutning, men OM man lyckas få till det där en gång, så har man sedan en chans att slippa få skjutningen som kommer när Kalles kompisar ska hämnas, varpå någon måste hämnas på hämnden. Det går att få ett litet avbrott i våldsspiralen, som alltså kan bidra till att minska mängden skjutningar och mord i förlängningen.

Som sagt, vi vet inte om det här kommer funka i Sverige. Men det verkar fungera i USA, och med tanke på den utveckling vi haft vad gäller skjutvapenvåld i Sverige känns det som en rätt vettig idé att prova de metoder som hittills visat sig mest framgångsrika i USA där skjutvapenvåldet är, och länge varit, ett mycket större problem och där det gjorts stora ansträngningar för att minska det.

Att Studio Ett väljer att försöka generera klick via en raljant tweet och inledning kring problemet kommer inte att underlätta situationen - men däremot kanske faktiskt detta projekt där polisen, kommunen och kriminalvården i Malmö tillsammans med lokala eldsjälar och det brottsförebyggande rådet försöker åstadkomma något kan det.
Den raljanta tweeten kommer leva sitt liv på nätet oavsett vad som sägs i programmet, och riskerar underminera de försök som görs att dels bli lite mer evidensbaserade i svensk polis/brottsförebyggande verksamhet, och dels mer specifikt just detta försök att faktiskt minska gängvåldet. Det här hade jag kunnat förvänta mig av någon udda aktör i medie-landskapet, eller av någon random twittrare - men att det görs av Studio Ett är rent ut sagt dåligt.


* Det finns KBT-baserade metoder som har större stöd, liksom exv hotspot policing, men dessa är mer generellt inriktade mot våld, inte specifikt mot "group based violence" - alltså gängvåld.

Addendum: Granath nämner i slutet av programmet att det också är viktigt med vapenbeslag. Detta håller jag med om, och även om vi inte utvärderat det i Sverige så jobbar polisen ganska mycket med just det i våra utsatta områden, och även detta är en metod som har visst stöd i studier från USA och Latinamerika.

Uppdatering 16/10 16:34: Studio Ett har kontaktat mig och medgett att det var en olycklig formulering. Bra!
I samband med det så passade jag på att titta på deras hemsida om något justerats. Noterade då att formuleringen där är ännu värre. I tweeten stod det att klistermärken armband och en hashtag "ingår" i metoden. På hemsidan står det att det ÄR metoden. Inte bara raljant, utan direkt felaktigt.

• Glada klistermärken, armband och en hashtag #SlutaSkjut.
  Det är polisen i Malmös nya metod för att stoppa skjutningarna.
• Är det här en metod som kommer att fungera? 
• Hör Sven Granath, kriminolog och analytiker hos polisen och Erik Jansåker, lokalpolisområdeschef i Malmö.