Mycket mindre gatuvåld i områden med högre tillit

Min senaste studie (med Karl Kronkvist) är nu publicerad i British Journal of Criminology och min vana trogen kommer här ett kort populärvetenskapligt blogginlägg om studien. Studiens huvudresultat är att det är mycket mindre gatuvåld i bostadsområden som har högre nivå av tillit och förväntningar om samarbete. Kombinationen av tillit (eller sammanhållning) och förväntningar om samarbete för att lösa gemensamma problem (informell social kontroll) kallas kollektiv förmåga ("collective efficacy"), och en av huvudpoängerna med denna teori är att förklara varför det är mer brott i områden med högre fattigdom etc. Områden med högre fattigdom, arbetslöshet etc, stor utflyttning, och många olika befolkningsgrupper tenderar enligt teorin att ha en lägre kollektiv förmåga - och denna lägre kollektiva förmåga är en av huvudförklaringarna till att dessa områden också har en högre brottslighet.

Detta kan såklart tydligt kopplas till den svenska diskussion om utsatta områden med hög kriminalitet , och studien kanske kan vara av visst intresse även utanför den akademiska sfären. Rent akademiskt argumenterar vi för att studien tillför något nytt på tre olika sätt:
1) Den ger mer belägg för kollektiv förmåga i en Europeisk kontext, där år 2013 studier från London och Haag noterade mycket svaga samband mellan kollektiv förmåga och brottslighet.
2) Vi argumenterar för att våld i offentlig miljö (snarare än i privata miljöer) borde passa bättre för teorin eftersom den behandlar ett kollektivt fenomen
3) Vi anser också att teorin kan (bör?) kompletteras med en förståelse för den speciella situation som råder i centrum av städer med nattliv och stora koncentrationer av folk

Vi studerar huruvida det finns ett samband mellan kollektiv förmåga och polisanmält gatuvåld per 1000 invånare i Malmös bostadsområden efter en rad kontroller.  Det första steget med kontroller tar hänsyn till områdets "utsatthet" (se längst ner för detaljer) 
I steg två tillför vi kontroller för centrum-effekter, i form av utskänkningstillstånd som gäller efter klockan 01, samt hur mycket folk som har klivit på lokalbussen i närheten av bostadsområdet. Detta är variabler som normalt ej inkluderas, men som tydligt kan kopplas till förekomst av våld. Där det är mycket folk blir det mer våld (det finns fler potentiella offer och förövare), liksom på platser där det är mycket alkohol.

Karta: Densitet av gatuvåld (gult-rött) samt hur många som kliver på lokalbussen i närheten, desto större cirkel desto mer folk. 

I steg tre slutligen tar vi även hänsyn till nivån av gatuvåld två år tidigare. Detta är på grund av att våldet kan tänkas påverka flera av de andra variablerna, och det vi är intresserade av är ju huruvida det finns en koppling från kollektiv förmåga till våld (även om vi inte kan säga något om kausalitet här). Det är ett ganska konservativt test av sambandet eftersom våldsnivåer normalt är ganska stabila, men det stärker också slutsatsen om sambandet visar sig hålla.

Starkt samband
Sambandet visar sig också mycket riktigt hålla. Kollektiv förmåga har en stark koppling till mängden gatuvåld i alla modeller. Vi testar även att dela in gatuvåld i misshandel respektive rån - och då visar det sig att sambandet bortfaller (p=0.06) i den sista modellen för misshandel men är stabilt för rån.

Om vi jämför två bostadsområden som har ungefär samma nivåer av fattigdom, segregation etc och centrum-effekter så har alltså ett bostadsområde med högre nivå av kollektiv förmåga betydligt färre våldsbrott. Jämfört med genomsnittliga nivåer är en ökning med två standardavvikelser i kollektiv förmåga (motsvarar ungefär att gå från ganska låg till ganska hög) associerat med en halvering av nivån på gatuvåld. Faktum är att effekten av kollektiv förmåga är starkare och stabilare än effekten av centrum-variablerna - något som kanske inte var helt väntat. Det är också noterbart att det inte finns något samband över huvud taget mellan ett områdes utsatthet och nivån av våld efter att vi tagit hänsyn till kollektiv förmåga.


Variabeldetaljer
Utsatthet (concentrated disadvantage) utgörs av andel arbetslöshet, bidrag, utlandsfödda och ensamstående vuxna, samt medianinkomst, trångboddhet.
Stor boendeinstabilitet utgörs av andel hyresrätter, andel som flyttade ut från området föregående år, genomsnittligt antal år som folk bott i området.
Etnisk heterogenitet utgörs av sannolikheten att två slumpmässigt valda individer i området är födda i samma land.
Urbanitet utgörs av utskänkningstillstånd efter 01 per 1000 invånare samt mängden påbörjade lokalbussresor med en buffer på 200 meter från busshållplatsen aggregerat till bostadsområden.
Kollektiv förmåga utgörs av 5 enkätfrågor vardera över tillit/sammanhållning och informell social kontroll från Malmö OMrådesundersökning (MOMS) 2012.
Tidigare våld utgörs av polisanmält gatuvåld per 1000 invånare 2011.
 Utfallsvariabeln utgörs av polisanmält gatuvåld per 1000 invånare 2013.