tisdag 30 augusti 2016

Sarnecki, Invandrare och Brottslighet

Med anledning av Sarneckis DN-debattare om invandrare och brott har en ganska omfattande och ofta något förvirrande debatt uppkommit. Många efterfrågar mer kunskap i ämnet, men dom flesta verkar trots det knappt ha läst någon av den forskning som finns. Detta är ej mitt forskningsfält, men jag tänkte göra ett kort blogginlägg och peka på några av dom studier som alla dom som tycker detta är en mycket viktig fråga där vi behöver mer kunskap kan starta i.

Till att börja med, rubriken "Ökad invandring leder inte till ökat antal brott" utgår jag ifrån är satt av DN snarare än Sarnecki, även om Sarnecki argumenterar implicit i den riktningen i sin artikel. Det skulle vara mycket förvånande om invandring ej leder till mer brott. Att separera effekten av invandring på makro-nivå och beräkna hur mycket mer brott det handlar om är dock en metodologiskt knivig fråga som mig veterligen ingen försökt sig på i Sverige.

Den relaterade, men ej identiska, frågan om huruvida invandrare begår mer brott är däremot väl beforskad, och det är ett forskningsfält som Sarnecki är mycket väl insatt i. Sarneckis egen studie som han hänvisar till i sin debattare visar att invandrare har en tydlig överrepresentation. En stor del av den överrepresentationen kan hänföras till en rad kontrollvariabler som införs kring familjens omständigheter och bostadsområdet, men det bör noteras att även efter dessa kontroller finns en tydlig överrepresentation (åtminstone för män). Sarnecki har populärvetenskapligt sammanfattat forskning kring invandring och brottslighet i Sverige i en rapport för Fores (sidan 21-29) som kan rekommenderas för den som vill ha en snabbintroduktion.

När det gäller hur stor överrepresentationen är, vilket verkar vara vad dom allra flesta är intresserade av, visar Kardells forskningsgenomgång (2011) att frågan berörts i åtminstone 22 studier med start på 70-talet. Kardells slutsats förtjänar att citeras:
Trots alla dessa förändringar är alltså den sammantagna bilden att överrepresentationen består på en relativt stabil nivå. Utifrån denna konsensus är det svårt att se forskningsfältet som kontroversiellt i sig då resultaten pekar i samma riktning. Det är lika svårt att se tecken på något forskningstabu utifrån mängden studier.

När det gäller nyare forskning så kan Amber Beckleys avhandling (2015) lyftas fram. Hon gör avancerade analyser av invandrares brottslighet och finner bland annat att invandrare från krig ej begår mer brott men att invandrare från mer utvecklade länder (HDI) begår färre brott.

Invandrare är överrepresenterade i brottslighet i Sverige. Det är helt okontroversiellt och väl belagt. Det behövs definitivt mer kunskap om hur det kan förstås, vilket även noteras av Beckley (2015). Men jag har mycket svårt att förstå varför delfrågan om hur stor överrepresentationen är verkar betraktas som en avgrundsviktig fråga. Överrepresentationen har varit relativt stabil i över 30 år och är väl beforskad. Det är möjligt att den har förändrats. Det skulle vara intressant att veta. Men vad är det den kunskapen ska användas till? Varför är det så viktigt?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar