Kameraövervakning i utsatta områden - påverkan på brottslighet och brottsuppklarning

Min studie om kameraövervakningen i nordöstra Göteborg (Angered) har nu accepterats för publicering i Nordic Journal of Criminology , och jag ska därför försöka att kort redogöra för vad den visar här på bloggen. Jag kommer att fokusera på det mest positiva resultatet - att våldsbrotten minskat - först, men läs vidare för allt det andra längre ner i inlägget. 

Bakgrund

Forskning om kameraövervakning internationellt visar tydligt att det kan minska brottslighet, men att det framför allt gäller planerade brott som stölder och narkotika. Våldsbrott verkar inte påverkas. Det här är ganska rimligt, tjuven tänker rationellt och fokuserar på stölder där risken för upptäckt är lägre - medans våldsverkaren är impulsiv och agerar i stunden. 

Men det går också att tänka sig att det är olika, beroende på platsen och sammanhanget. Ett sådant exempel är att det kanske fungerar lite annorlunda på platser som domineras av kriminella gäng som säljer narkotika öppet och är inblandade i grovt våld - där typfallet på en sådan plats är runt torgen/centrumen i våra utsatta områden. 

En studie av Karl Kronkvist, Sara Nordqvist och Anna-Karin Ivert av kameraövervakningen i det utsatta området Södra Sofielund i Malmö noterade ett sådant samband. Egendomsbrotten minskade inte, men möjligen våldsbrotten. Och polisanmälningar om narkotikabrott ökade. De tolkade det som att kameraövervakningen bidrog till att göra polisens arbete mot den öppna drogförsäljningen mer effektivt, vilket driver upp mängden polisanmälningar även om inte själva narkotikabrottsligheten påverkas. Det påverkar de kriminella nätverken på platsen och därmed också indirekt våldsnivån. 

Kamerorna i Göteborg Nordost

Jag har nu följt upp detta genom att följa utvecklingen av brott i Hjällbo, Hammarkullen och Bergsjön i Nordöstra Göteborg. Under 2018 installerades totalt 28 kamerapunkter runt torgen i dessa tre områden. De flesta kamerapunkterna består av fem kameror, där fyra täcker 360 grader och den femte är en rörlig kamera. Jag har utgått från de platser som nås av kamerorna och räknat dessa som övervakade (Figur 1: Röd), och allt annat som oövervakat. Jag jämför brottsligheten innan och efter att kameror sattes upp vid de tre torgen, med utvecklingen vid torg i de andra utsatta områdena i Göteborg (Blå). För att se om brottsligheten flyttar tar jag också hänsyn till omgivningen runt torgen (Skuggad Röd/Blå). 

Figur 1. Kameraövervakade områden, kontrollområden, samt förflyttningsområden. 

Brottslighetens förändring

För våldsbrott var det i princip identiska nivåer och trend för kontrollområdena tillsammans som i kameraområdena tillsammans, och jag identifierar därför vilken inverkan kamerorna verkar ha haft genom en difference in difference analys. Resultatet visar att det är cirka 0.6 färre våldsbrott per månad på de tre kameraövervakade torgen. Det här låter måhända lite, men det ska noteras att det inte sker så otroligt många våldsbrott på specifika platser. I siffror handlar det om en minskning med mer än en tredjedel. 

Jag genomför också flera analyser för att testa huruvida brottsligheten flyttade eller om kamerorna till och med bidrog till att minska brottsligheten i närheten. Kontentan av de analyserna är att det totalt sett var en minskning av brottsligheten både där kamerorna sattes upp och i omgivande delar av bostadsområdena - men det varierade lite hur det såg ut mellan de tre områdena. I Hammarkullen pekar alla pilar i rätt riktning, i Hjällbo ser det däremot inte så bra ut. Det här skulle kunna indikera att kamerorna haft olika inverkan i de områdena, men det ska då betonas att osäkerheten blir väldigt stor när specifika områden studeras. En av slutsatserna jag drar av denna studie blir därför (vilket även Karl Kronkvist påpekat) är att vi borde göra mycket större studier, varför inte av alla polisstyrda kameror i hela landet?

För egendomsbrott (cykelstölder, bilinbrott, skadegörelse, mordbrand) syns det ingen positiv effekt däremot. De brotten har förvisso minskat på de kameraövervakade torgen, men minskningen är ännu större på de torg i utsatta områden som inte fick kameraövervakning. Här var heller inte trenderna parallella innan övervakningen infördes, och jag använder därför andra metoder för att jämföra förändring och förflyttning (Weighted Displacement Difference och Weighted Displacement Quotient).

Uppklarning av brott?

Det finns betydligt färre studier kring hur kameraövervakning påverkar brottsuppklarningen, samtidigt som det är fullt rimligt att tänka sig att det blir lättare att utreda brott om det finns bra kamerabilder. I Sverige har BRÅ studerat frågan avseende kamerorna på Medborgarplatsen och Stureplan, och fann då att kamerorna hade avgörande betydelse för domar i rättegång - men bara i ett fåtal fall. 

Jag har inte tillgång till några personuppgifter, och har enbart utgått från huruvida andelen brott med en identifierad misstänkt ökade på de platser som fick kameror relativt andra platser. Det gjorde det. 

Men det är så få fall att det inte blir statistiskt signifikant. Om vi kommer ihåg att siffrorna för minskning av våldsbrott ovan var låga, så är det såklart ännu lägre nivåer av uppklarade våldsbrott. Om vi tolkar den icke-signifikanta förändringen på uppklarning av våldsbrott som verklig (vilket vi inte bör göra) så handlar det om att de 28 kamerapunkterna är associerade med ca 4 fler uppklarade fall av misshandel eller personrån per år. För egendomsbrott är det bara enstaka procent av brotten som klaras upp - även om brotten sker på kameraövervakade platser. Det här beror troligen på att de flesta brotten av den typen (cykelstölder, bilinbrott, skadegörelse) knappt utreds över huvud taget, medans kamerorna kan få stor betydelse vid exv skjutningar eller mord då större utredarresurs tillförs ärendet. Min slutsats av det hela blir därmed att det kanske vore värt att testa om det är värt att utreda fler av de brott som sker på platser som ändå är kameraövervakade, om inte annat för att ta reda på om det är värt besväret. 

Slutsats

Kamerorna i nordöstra Göteborg verkar ha bidragit till att minska våldsbrottsligheten, och de är också uppskattade av polisen, som också upplever att de har bidragit till en ökad trygghet. Däremot har det inte haft någon positiv effekt på egendomsbrotten, och ingen tydligt identifierbar effekt på uppklarningsprocenten. Att resultaten är mer positiva för våldsbrott än för egendomsbrott är tvärtemot vad den internationella forskningen påvisat, och en hypotes är att det kan bero på att kamerorna påverkar bostadsområden med starka lokala kriminella nätverk annorlunda än de påverkar andra typer av platser. 

Effekterna av kamerorna är inte heller gigantiska, och det kan därför resas frågetecken kring hur kostnadseffektivt det är utifrån de parametrar som här har studerats. Däremot kan det finnas andra effekter av kameror också, t ex på polisens arbetsmiljö, vilket ibland brukar lyftas fram. För att få en bättre bild av hur kameraövervakning påverkar lokalsamhällen, polis och brottslighet skulle det vara nyttigt med en stor nationell studie av alla polisens kameror där olika perspektiv på frågan kan belysas. 

Concentration of gun violence in three Swedish cities

A few months ago the crime analyst Jeff Asher from New Orleans posted some maps highlighting the concentration of gun violence in New Orleans and in Chicago/Baltimore on twitter. Since I've been working on gun violence for a while with Joakim Sturup, Amir Rostami and Anders Sandholm I was intrigued by Jeffs analysis and now I have finally attempted to do something similar for Sweden.

As I will show below gun violence appears to be at least as concentrated in Sweden as it is in New Orleans. More generally there are however some notable differences between the US and Sweden. Most importantly, gun violence is much rarer in Sweden. In our study on near repeat patterns for shootings we identify 948 shootings over 5 years across the three biggest Swedish cities (938 of which we could geocode), and in the case of Stockholm this includes the whole county with over 2 million residents. Our study areas in total cover about 3 million residents, meaning the gun violence rate is around 6 incidents per 100 000 population and year. This includes all confirmed firearm discharges reported to the police - not just incidents where someone actually was hit by a bullet. Counting shootings with a casualty drops the number to 378, about 2.5 shootings per 100 000 residents and year. This can be compared with the 462 shootings reported by Jeff Asher for 2016 alone in New Orleans.

In the city of Malmö 2011-2015 there were a total of 289 shooting incidents, of which 136 involved someone injured or killed. 44% of the 289 incidents took place in 11 neighborhoods comprising 16% of the population or 4% of the municipal area. And 46% of incidents with a casualty take place in 10 neighborhoods comprising 15% of population or 4% of the area. This can be compared with the 16.7% of populated land accounting for 54% of shootings in New Orleans as reported by Jeff Asher. The map below includes land not populated, but as can be clearly seen in the map below (click to see a bigger version) the shootings are also very concentrated within these neighborhoods. Actual concentrations would be much higher if using a smaller level of aggregation - for instance as shown below regarding the Stockholm and Gothenburg examples.

Shootings with casualty in Malmö municipality, 2011-2015

For Stockholm and Gothenburg I have much less neighborhood level data. But to just visualize the patterns I have done maps that are similar to that of Malmö, but which depart from a national area designation used by the police. These areas are smaller than the ones used in the Malmö map above, and the maps are not entirely comparable, but to show the concentration of gun violence they should work fairly well.

In Stockholm the pattern of concentration appear to be similar. The map below shows that 12 areas of the city with at least two gun violence casualties are recorded for 33 out of 70 shooting incidents with injury or death. Notably however the rate is much lower in Stockholm than in Malmö, with a total of 197 shootings, 70 of which with a casualty, and almost 3 times bigger population. In addition the areas with high concentration of shootings are much more spread out than in Malmö. The proximity of disadvantaged neighborhoods with criminal networks in Malmö has previously been suggested to be one of the factors that may help explain the high rate of gang violence in the city.

Shootings in Stockholm municipality, 2011-2015

In Gothenburg 11 areas with at least 2 gun violence casualties are recorded for a total of 33 out of 88 incidents with an injury or death, or 37.5%. While this percentage is small, this is just 11 out of 1110 areas (the map doesnt show the whole municipality). Those 11 areas only account for 0.7% of the land - but this number is clearly somewhat mis-representative as the municipal boundaries used here include large areas of sea to cover the archipelago. As mentioned above I dont have much data over Gothenburg and Stockholm readily available, but while I cannot give an accurate number of just how high the area-level concentration is, I can with some confidence say that the concentration is very high. The rate in Gothenburg is higher than in Stockholm, but lower than in Malmö, and similarly to Stockholm the areas with many shootings are quite spread out across the city.

Shootings in Gothenburg municipality, 2011-2015. 

 The pattern regarding concentration of gun violence is nevertheless quite clear. In all three cities a small part of the city accounts for a large share of the shootings. This can be related to the law of crime concentration which states that a small number of places account for a majority of crimes. That it is applicable to shootings is not surprising, but it is interesting none the less. The fact that concentrations of shootings appear to be fairly similar in otherwise dissimilar countries such as the US and Sweden points to some stability of the patterns of concentrations. To further assess the issue we'd need to do more rigorous calculations however, which lie beyond the scope of this blog post.