Nu har min studie om kameraövervakningen på stortorget i Malmö publicerats i International Criminal Justice Review, och det är därmed dags för ett nytt blogginlägg. Generellt sett har kameraövervakning en relativt svag effekt, det fungerar framför allt på planerade egendomsbrott som bilinbrott, även om en svensk studie över kameraövervakningen i Stockholms T-bana också noterar en minskning av personrån. På senare år har ett större intresse däremot börjat riktas mot aktivt övervakade kameror som är direkt kopplade till polisinsatser. I USA har ett par studier funnit rätt bra effekter av att använda den typen av kameraövervakning till att effektivisera polisarbete på särskilt brottsutsatta platser, vilket funnits även minska våldsbrott. I Sverige har den här typen av övervakning kopplad till polisarbete bedrivits under flera år, och i Stockholm har BRÅ utvärderat effekten av insatsen. BRÅ kommer fram till att det inte haft någon signifikant effekt på brottsligheten, men ser ett visst värde i att kameramaterialet ibland används vid utredningar och noterar att polisen upplever kamerorna som ett viktigt instrument.
I Malmö har kameraövervakning funnits i området runt stortorget sedan augusti 2012, och var i full gång vid stortorget från början av november samma år. Det är den övervakningen som jag försökt utvärdera utifrån den snäva frågan om huruvida det har minskat förekomsten av misshandel i offentlig miljö. Till skillnad från kameraövervakning mer allmänt finns här en genomtänkt idé för hur detta ska kunna ha en förebyggande effekt. Kamerorna är endast aktiva på de tidpunkter när flest våldsbrott begås, helgnätter. Under dessa tider övervakas kameramonitorerna av en polis som spanar efter situationer där brott kan uppstå. Om denne polis till exempel ser två grupper av unga män som ser ut att vara avogt inställda till varandra kan hen snabbt meddela en polispatrull som finns på plats (det ska alltid finnas minst en patrull vid stortorget på helgnätter) och denna patrull kan i idealfallet hinna fram och de-eskalera situationen innan våld faktiskt utbrutit.
För att kunna identifiera en eventuell effekt av insatsen måste vi ha något att jämföra med, och i min studie har jag valt att använda mig av två olika typer av kontroller. Detta eftersom misshandelsbrott har minskat relativt kraftigt över hela staden, och det blir därmed intetsägande att konstatera att det också har minskat på Stortorget. På bilden nedan visas mängden misshandel i offentlig miljö fördelat på Stortorgsområdet (blå), det andra utelivsområdet i Malmö, Möllevången (röd), samt resten av staden (grön), och som kan noteras var det en kraftig minskning mellan 2011 och 2012. Vad detta beror på vet vi inte, även om det kan noteras att Malmöpolisen under denna period fick ett kraftigt tillskott av resurser vilken möjligen kan ha haft en viss inverkan.
För att utröna vilken effekt som kan kopplas till kameraövervakningen jämför jag dels utvecklingen av misshandel i offentlig miljö på helgnätter i det kameraövervakade området med utvecklingen i ett annat krogtätt och våldsdrabbat område - Möllevången - vid samma tidpunkter. Jag definierar jämförelseområdet utifrån hur stor densitet av nattklubbar det är i områdena i enlighet med kartan nedan där det stora blåmarkerade området i norr är stortorget, och det något mindre området söder om det utgör kontrollområdet.
Dessutom jämför jag stortorget på helgnätter med stortorget på vardagsnätter då kamerorna ej är aktiva. I min analys testar jag också en rad olika storlekar på vad som ska inkluderas avseende stortorget samt två olika stora varianter på kontrollområdet Möllevången (som syns med streckade linjer på kartan).
Resultaten som syns i tabellen nedan visar att misshandel gick ner med 20% på stortorget under de tider då kameraövervakning var aktiv, men misshandel gick ner med 37.5% på Möllevången. I jämförelsen mellan helgnätter och vardagsnätter på stortorget visade det sig finnas en icke-signifikant relativ minskning av misshandel när kamerorna är aktiva. Det verkar därmed ej som att kamerorna har haft någon effekt, men det går inte att helt utesluta eftersom den statistiska kraften i studien är låg.
17/8 2011 – 16/8 2012
|
17/8 2012 – 16/8 2013
|
Difference
|
Relative effect size (95% CI)
|
|
Treatment (Exp 50)
|
35
|
28
|
-20.0%
|
|
Control area
|
32
|
20
|
-37.5%
|
.78 (0.34-1.78)
|
Control time
|
16
|
21
|
+31%
|
1.64 (0.66-4.05)
|
Slutsatsen av det hela är att ingen effekt av kameraövervakningen har kunnat påvisas. När jag testar att bara jämföra från den period då alla kameror var aktiva i början av november resulterar det också i icke-signifikanta effekter relativt båda kontrollerna, och ännu närmare en nolleffekt (Kontrollområden 0.89 - 95% CI 0.31-2.54, Kontrolltid 0.86, 95% CI 0.27-2.68). Jag vill dock understryka att det inte kan uteslutas att kamerorna har haft effekt. Tanken bakom denna typ av kameraövervakning är rimlig, och det har påvisats effekt av motsvarande studier i USA. En inte orimlig slutsats av mina resultat samt BRÅs resultat från Stockholm är dock att denna typ av kameraövervakning för att understödja polisarbete på brottsutsatta platser i alla fall har en mindre effekt i Sverige än vad som påvisats i USA - om det nu har någon effekt över huvud taget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar