fredag 8 november 2013

Hårdare straff - vetenskap vs ideologi/moral

Den kriminologiskt akademiska världen är ganska ense om att fängelser inte fungerar så bra, i förrgår kom till exempel en text med titeln Hard evidence: Does prison really work och förra veckan avslöjades att nästa års kriminologipris går till forskning som bland annat visar att fängelser har negativ effekt på fångar . En systematisk genomgång av 700 vetenskapliga artiklar om avskräckning, vilket inkluderar både risk för upptäckt (att åka dit, "probability") och hårdare straff ("severity"), publicerades år 2009. Sammanställningen visar att avskräckning har en svag effekt. Den effekt som finns är dessutom i huvudsak kopplad till risk snarare än straffets stränghet. Det ska dock noteras att de mest positiva resultaten avseende "severity" fanns i den typ av studier som har högst trovärdighet (experiment), men även om endast dessa studier (13 av 700) tas i beaktan ligger effekten på en nivå som knappt är signifikant. Hårdare straff har därmed inte någon (stark) brottsförebyggande effekt, och har dessutom negativa effekter på de som sitter i fängelse samtidigt som fängelser är väldigt dyra. Det kan konstateras att det inte verkar som någon särskilt bra idé med hårdare straff.

Samtidigt är hårdare straff något som diskuteras väldigt mycket i den svenska politiken för tillfället. Igår fick en debattartikel av miljöpartiet i Aftonbladet rubriken Skärp straffet för våld mot politiker , även om miljöpartiet endast i en bisats nämnde hårdare straff, och syftade till att våld mot politiker ska jämställas med våld mot tjänsteman .
Samtidigt hade Svd en Op-ed av Fredrik Kärrholm med rubriken Nog fungerar fängelser trots allt . Kärrholm skriver att fängelser visserligen inte fungerar som behandling, och att den avskräckande effekten av fängelsestraff är begränsad. Men, argumenterar han, det finns en moralisk aspekt som gör straff viktiga ändå:
"Tydliga straff, såsom fängelsestraffet, behövs för att ge brottsoffer upprättelse. Det är inte en barbarisk hämndtanke, utan handlar om ett högst mänskligt behov av rättvisa."

När jag på twitter har diskuterat rättspolitik har flera moderater anfört liknande argument. Jag tycker att det här är en positiv utveckling. Det måste finnas utrymme för ideologi i rättspolitiken, och när debattörer eller politiker förhåller sig till vetenskapliga resultat men väljer att värdera ideologi högre så har åtminstone vetenskapen fått ta sin plats. Politiska beslut ska fattas av politiker, och den akademiska världens roll är att se till att det finns ett bra underlag för politiker att fatta beslut utifrån - samt givetvis ett bra underlag för allmänheten att värdera politiken utifrån. Jag håller helt med Henrik Tham (fd president European Society of Criminology) som argumenterar för att kriminologer behöver bli bättre på att kommunicera forskningsfynd till allmänheten, men att politiker och konservativa debattörer som företräder en annan politik än den forskningen pekar ut som effektiv åtminstone förhåller sig till kriminologisk forskning är ett bra steg på vägen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar