I helgen kom min senaste vetenskapliga artikel ut online i Journal of Quantitative Criminology . Den behandlar ett viktigt geografiskt problem, att dom definitioner av bostadsområden och liknande som vi använder i forskningen sällan kan beskrivas som perfekta. Problemet kan indelas i två delmängder, dels hur stora bostadsområden (eller stadsdelar, grannskap etc) ska vara för att fånga det vi är intresserade av att mäta, och dels hur gränserna mellan områden ska dras för att på ett bra sätt fånga det vi är intresserade av.
I min artikel försöker jag utforska dessa problem när det gäller anlagda bränder i Malmö. Jag har delat in Malmö i 65 000 små fyrkanter, och sedan räknat hur många bränder som anlagts i respektive fyrkant under åren 2007-2011. I dom allra flesta fyrkanterna är det 0 bränder, men i ett par tusen är det åtminstone en anlagd brand, och i en handfull är det över tio.
Jag använder sedan en statistik metod för att försöka ta reda på hur mycket av bränderna i dessa små fyrkanter som verkar ha att göra med själva fyrkanten kontra hur mycket som kopplas till fyrkantens omgivning (bostadsområde). Fyrkanterna placeras in dels i Malmö stads indelning av bostadsområden (genomsnitt ca 2300 invånare) och dels i statistiska centralbyråns indelning av bostadsområden (~750 invånare), där båda dessa bostadsområdesindelningar utgår från hur staden ser ut, var vägar går, och liknande. För att testa bostadsområdets betydelse skapar jag dessutom påhittade bostadsområden av sex olika typer. Dom sex olika typerna av bostadsområden motsvarar ovan nämnda storlekar, samt en mycket mindre storlek, och fördelas på dels helt framslumpad placering av bostadsområdena, och dels en mindre slumpmässig placering där områden placeras ungefär som dom är placerade i Malmö stads / SCBs indelning. Totalt finns här alltså tre olika storlekar som jämförs (2300, 750 och 300 invånare i genomsnitt) och tre grader av slumpmässighet (helt slumpmässiga, delvis slumpmässiga samt ej slumpmässiga - malmö stads och SCBs). I bilden nedan som kommer från artikeln ges exempel på hur dessa ser ut. A visar byggnader i Malmö, D visar SCBs indelning, G visar Malmö stads indelning, B, E, H visar exempel på delvis slumpmässiga i tre olika storlekar och C, F, I visar exempel på helt slumpmässiga i tre olika storlekar.