Covid-19 har påverkat samhället på alla plan, inklusive brottsligheten. Jag publicerade i början av pandemin en spekulation om hur brottsligheten skulle påverkas av covid-19. BRÅ har fortlöpande publicerat månatliga analyser av hur brottsligheten förändrats. I mars , april och maj minskade brottsligheten jämfört med förra året, medan den i juni och juli ökade.
Parallellt arbetade jag med Nationella Operativa Avdelningen på polisen med veckovisa uppföljningar av hur brottsligheten förändrades under det första halvåret av 2020. Vi utgick då från en enkel metod som BRÅ tagit fram, där den faktiska utvecklingen jämförs med en prediktion baserad på data från föregående år. Den analysen har nu byggts ut lite och publicerats i den vetenskapliga tidskriften crime science tillsammans med Johan Kardell och Johanna Kindgren vid NOA. Min vana trogen ska jag därför försöka skriva en kort populärvetenskaplig sammanfattning av studien. För ett kort resonemang kring metoden och metodproblem se längst ner i detta inlägg.
Förutom totalt anmälda brott valde vi att följa en rad olika brottstyper:
* Misshandel utomhus
* Misshandel inomhus
* Personrån
* Bostadsinbrott
* Inbrott i icke-bostäder (företag, myndigheter mm)
* Fickstölder
* Narkotikabrott
* Skadegörelse
En rolig anekdot i sammanhanget är att vi inte hade med fickstölder från början, men efter att en kompis från Härnösand lyft den frågan tog vi med det - och som vi ska se var det fickstölder som verkar ha påverkats absolut mest. För varje brott jämför vi den faktiska utvecklingen med hur utvecklingen sett ut tidigare år, samt relaterar det till hur nivån varit tidigare under året. Vi betraktar vecka 11 som starten på covid-19 i Sverige, det var den vecka då folkhälsomyndigheten fattade beslut om de första skarpa åtgärderna mot pandemin, bland annat i och med förbudet mot allmänna sammankomster mm med mer än 500 deltagare.
För de flesta brottstyperna ser utvecklingen ut ungefär som den ser ut för misshandel utomhus vilket visas nedan. Den gråa linjen är utvecklingen tidigare år, röd och grön är konfidensintervallet (inom de linjerna borde nivån vara utifrån modellen) och den svarta är den faktiska utvecklingen. Som vi kan se på grå, röd och grön linje brukar misshandel utomhus gå upp under våren i takt med att vädret blir varmare. Den svarta linjen har efter pandemin (strecket) oftast varit lite under den streckade gröna linjen, så misshandel utomhus verkar ha minskat lite. Men den är inte alltid lägre, och det är ingen jättedramatisk förändring.
Det ser ungefär likadant ut för misshandel inomhus, bostadsinbrott och andra inbrott. Små minskningar, men inget dramatiskt. Att misshandel inomhus skulle minska var oväntat utifrån mina prediktioner i början av pandemin, och jag hade nog väntat mig större minskningar av bostadsinbrott också. Gissningarna gick inte helt rätt.
För personrån och narkotikabrott ser vi ingen tydlig ändring i och med pandemin. För skadegörelse är det möjligen en ökning men det är lite svårt att tyda, och skadegörelse drivs dessutom av anmälningar från stora aktörer som SL i Stockholm vilket kan ge en ryckighet i trenderna (tack polisen Stockholm som informerat mig om detta!).
Så kommer vi till fickstölder då. Såhär i efterhand framstår det ju som väldigt givet att det borde minska rejält. Färre folk ute gör det svårare, och när alla ska försöka hålla social distans desto mer så. Dessutom begås dessa brott i viss mån av utländska stöldligor, vilka får svårare att begå dessa brott när gränser stängdes. Men allt det hade jag inte tänkt på, förrän Albin lyfte frågan som nämnts ovan. Fickstölderna minskade med ca 60%, och det blir som synes en mycket tydligare bild än den ovan över misshandelsbrott utomhus.
Slutsats
Pandemin verkar ha påverkat brottsligheten i Sverige. Men kanske inte så mycket som många, däribland jag, hade trott på förhand. Med tanke på hur mycket exv kollektivtrafikresande i Stockholm minskade i våras hade jag förväntat mig större förändringar i brottsligheten. Men som jag noterade i mitt blogginlägg i våras kan det vara så att en del effekter ger ökande brottslighet medan andra ger minskande, och totaleffekten blir därmed inte så stor. Förutom för fickstölder då..
Den här analysen gick bara till Maj dock, och som BRÅ har påpekat har brottsligheten sedan dessa gått upp lite jämfört med år 2019. De mer långsiktiga effekterna av covid-19 är fortfarande okända. En farhåga som bland annat rests av min kollega Per-Olof Hallin är att pandemin kommer förstärka segregationen, och leda till försämrad situation i våra utsatta områden.
En intressant komponent i det hela är också att vi inte verkar ha sett någon minskning av gängvåldet, något som också noterats i analyser från USA. Gängvåldet verkar snarare öka under pandemin, vilket kan ha flera olika förklaringar. Jag nämnde några tankar kring det i mitt förra covid-19 blogginlägg, och John Roman har kompletterande tankar kring det hela.
Det sista kapitlet i denna historia kommer inte skrivas förrän om många år. Men i denna studie visade vi att det inte verkar ha skett några dramatiska förändringar av brottsligheten under de första 10 veckorna av pandemin.
Metod
En brist i många analyser av brottslighetens utveckling under covid-19 som publicerats i media är att det ofta antingen bara jämför utvecklingen under året, eller jämför med nivån föregående år. Det här beskrivs förtjänstfullt av Matt Ashby som visar hur det riskerar ge missvisande resultat. De flesta vetenskapliga studier som publicerats på temat använder därför relativt avancerade metoder för att skapa en prediktion vilken det faktiska utfallet kan jämföras med. Vår studie är mycket enklare dock eftersom den bygger på den metod som polisen och BRÅ använder. Vi baserar prediktionen på median för tidigare år, och jämför sedan utvecklingen med innevarande år. För att ta hänsyn till eventuella årliga trender över tid, exempelvis om en typ av brott har sjunkit kontinuerligt under många år, testar vi om 2019 var signifikant lägre än 2016-2018 och använder då 2019 som jämförelse istället. Det är inte perfekt, men ger en fingervisning om utvecklingen.
Ett problem med den här typen av realtidsbedömningar av brottslighetens utveckling är också att det kan ta tid innan datan är korrekt. Brott kan anmälas långt efter att de begått är ett tydligt sådant problem. För att minska den typen av problem använde vi data över när brottet registrerades i polisens system istället för när brottet begicks. Men även då kvarstår problem, vilket vi noterar i studien. Ganska många brott som "registrerades" under en viss vecka finns inte i systemet förrän någon vecka senare. På övergripande nivå är det dock inte särskilt stort problem då det är ganska små skillnader, men bra att vara medveten om. Innan denna studie gjordes var inte jag medveten om att det här är ett ganska vanligt förekommande problem, och det syns framför allt i ett kort tidsperspektiv. Mellan frukost och lunch på en måndag kan mängden brott som registrerats för föregående vecka skilja sig ganska dramatiskt. Därefter minskar skillnaden, och från eftermiddagen på måndagen till eftermiddagen en vecka senare är det ca 1% fler brott registrerade. Detta minskar sedan snabbt, men nya brott fortsätter att registreras/omkodas flera veckor senare.
